jajo

Ígår träffade jag mina saknade klasskamrater på en fördänga i Solna. Det var trevligt. Jag hade på mig för små solglasögon och en ryggsäck som var en hund. Deras granne är galen och skriker genom väggen. (Jag är omringad av typ tretusen människor som lyssna rpå arabisk musik, pratar arabiska och tittar på mig varannan sekund för att se om jag reagerar. Jag är oerhört bra på att inte reagera när människor vill att jag ska reagera. De kollar på mina ben också och jag blir förbannad. Men jag tänker fan inte gå härifrån nu när jag har betalat för den här JÄVLA datorn. Men fy fan vad jag stör mig på dem.)

Idag tog jag, E och M en bakisfika på söder. Det var swift. Jag drog skämt, tror jag. Ikväll ska jag och Ino dricka vin i en park. Det blir trevligt. Sen ska jag jobba hur många dagar som helst i rad. Det känns okej. Sen börjar min skola. Jag är pepp. Jag ska inte göra någonting annat än att plugga dygnet runt. Jag vill bara begrava mig i böcker. (tyvärr berättade E för mig igår att min kurslitteratur kommer att innefatta 13 bäcker för typ 500 pix styck. Jag är fortfarande i chock. Jag som trodde stenhårt att jag skulle leva som en snirp när jag fick ta studielån.)

Äntligen fick jag sa min älskade Lost World också. Jag dissade Trädgården för att jag skulle vara hemma och se den. Jag dissade Jesper och hennes kompisar för att jag skulle vara hemma och se den. Jag dissade hela världen och det var fan värt det. Jag älskar dinosaurier. Jag skulle inte ha något emot att återfödas som en velociraptor. Swift.

Det jobbiga är dock att:

1. Min luftmadrass har gått sönder. Jag måste till IKEA men ingen vill följa med och bära.

2. Jag har fått smak på att ha ett eget rum nu när Brill var på Korsika och jag lånade hennes. Hur ska jag kunna plugga 250% i vardagsrummet när Jesper ser på Outsiders?

3. Jag känner allt oftare för att flytta till någon annan stad, något annat land.

4. Jag är less på popstilen. Men jag vill fan inte få några "Äntligen!"-kommentarer.

Det bra är dock att:

1. Jag har börjat skriva igen. Vilken fruktansvärd lättnad. Jag trodde att Riga var död men han lever och andas mig i nacken så påtagligt att jag funderar på att resa dit med färjan i några timmar.

2. Jag mår rätt bra.

3. Jag längtar till hösten och varma tröjor och att promenera när det är lite småkallt och mörkt ute. Fast det är ju alltid mörkt här på kvällarna. Jag glömde visst det.

Häromdagen när jag arbetade invaderades butiken av FLICKSCOUTER. Det var hur häftigt som helst. Jag bara gapade. Engelska flickor i 13-årsåldern med skjortor och scarfs. jag ville att de skulle sjunga ramsor men de ville inte. Varför var inte jag scout när jag var liten? Varför är jag det inte nu? Det känns som dagens musketörer, lite "en för alla.."grejen. Jag gillar det. Det känns som meningen med livet att ha kanottävlingar och knyta knutar och äta granbarr. Fast joförsig gjorde jag typ allt det där när jag var liten. Eller, jag åt myror också. Och en daggmask. En gång. Säg det inte till någon.

/lou