mina systrar och jag
Har just varit och sett på min systers dansföreställning, och jag är djupt imponerad. Kära syster kan verkligen dansa, hon har all rytmkänsla som jag saknar. När vi går ut så står jag mest och vaggar på höga klackar medan hon dansar på bord och stolar med en skara beundrande män kring sig. Inte för att min brist på taktkänsla någonsin har hindrat mig från att entra ett dansgolv, men det vore onekligen coolt att åtminstone ha någon slags koll på sina extremiteter. Syster har järnkoll. Jag trodde att sånt där kanske gick i arv, men uppenbarligen inte. Sångröst går tydligen inte heller i arv, för yngsta systern har en fantastisk sångröst och jag kan inte hålla en ton om så mitt liv hängde på det. Dock har det inte någonsin hindrat mig från att sjunga heller, tyvärr...
När jag bodde hemma hos mor och far tyckte jag mest att mina systrar var irritationsmoment, de lät för mycket och de slogs för ofta och de snodde mina kläder. De är rätt energiska. Det är inte jag. När vi åkte på semester och bilade genom sverige tillbringade de dötiden i bilen genom att slåss i baksätet medan jag tryckte i mitt hörn med en bok. När vi var på landet jagade de varandra genom huset medan jag tryckte i soffan med en bok. På julafton slutade de alltid med att de hoppade i sängen och hade raptävlingar som de entusiastiskt försökte få mig att delta i medan jag låste in mig på rummet med en bok... Men sen flyttade jag hemifrån och kunde umgås med familjen i lagom portioner, och jag har insett att mina systrar är bäst och att jag aldrig skulle kunna önska mig bättre systrar. Heh, så sentimentalt. Jag skyller lite på vinet, det här är något av en fylleblogg (på en söndag, yes.) Efter dansföreställning gick nämligen jag, mor och farmor till alkisrestaurangen på torget. Farmor drack ett glas vin och blev på lyset. Det gjorde och blev jag med. Släktdrag, kanske.
Hjälp nu kommenterar farmor nån hockeytränare på TV, hon tycker tydligen att han är snygg. Läskigt. Hon är ju typ 80 år, den där tränaren är rena lammköttet för henne.
Nu ska jag sno bröd av mor och far och bege mig hemåt till kollektivet.
/jess
När jag bodde hemma hos mor och far tyckte jag mest att mina systrar var irritationsmoment, de lät för mycket och de slogs för ofta och de snodde mina kläder. De är rätt energiska. Det är inte jag. När vi åkte på semester och bilade genom sverige tillbringade de dötiden i bilen genom att slåss i baksätet medan jag tryckte i mitt hörn med en bok. När vi var på landet jagade de varandra genom huset medan jag tryckte i soffan med en bok. På julafton slutade de alltid med att de hoppade i sängen och hade raptävlingar som de entusiastiskt försökte få mig att delta i medan jag låste in mig på rummet med en bok... Men sen flyttade jag hemifrån och kunde umgås med familjen i lagom portioner, och jag har insett att mina systrar är bäst och att jag aldrig skulle kunna önska mig bättre systrar. Heh, så sentimentalt. Jag skyller lite på vinet, det här är något av en fylleblogg (på en söndag, yes.) Efter dansföreställning gick nämligen jag, mor och farmor till alkisrestaurangen på torget. Farmor drack ett glas vin och blev på lyset. Det gjorde och blev jag med. Släktdrag, kanske.
Hjälp nu kommenterar farmor nån hockeytränare på TV, hon tycker tydligen att han är snygg. Läskigt. Hon är ju typ 80 år, den där tränaren är rena lammköttet för henne.
Nu ska jag sno bröd av mor och far och bege mig hemåt till kollektivet.
/jess
1 Comments:
At 9:14 em, padam padam said…
guuuud, passagen (höhö) om din farmor är det mest fantastiskt roliga jag läst på typ, öh, ööh, två dagar!!! hahahahahaahahHAHHAHAHAHAHA
/ruben
Skicka en kommentar
<< Home