fashion statement: spräckt läpp

Var på avslutningsfesten för modeveckan igår. Jag kände mig jävligt fashion, lilla svarta på och jättefina, verkligen sjukt snygga, nya skor. Höga klackar, så klart. Anläder således till pojkvän med en flarra vitt i näven, partysugen som alltid. Erbjuder folk att ta av mitt vin, "jag kan ju inte dricka upp allt det här själv". Ha. Haha. Klart jag kunde. Dessutom kunde jag lägga min sista hundralapp på öl när vi väl var där, i den stora betonglokalen som mest av allt påminde om nåt 90-tals rave. Så, öl, vin, rund under de höga klackarna. Lite vingligt är det nog. Lite för vingligt, för jag snubblar till och trillar på ett högst oelegant sätt rakt ner i golvet. Yes, ansikte mötte betonggolv med förödande kraft och läppen spricker. Jag fattar ingenting, det känns knappt men fruktansvärt snäll flicka som råkar vara sjuksköterska stoppar in toapapper i munnen på mig (toapapper i munnen är det nya svart, jag är fashion as always) och påpekar att det där borde sys. Fruktansvärt snäll pojkvän placerar oss i taxi och det bär iväg till sös. Får en spruta i läppen och fjollar mig som inget annat, typ hyperventilerar och kramar sönder pojkväns hand. Är ett riktigt våp med andra ord. Läppen sys och jag tycker synd om den stackars läkaren som får gräva runt i min vinmarinerade mun.

Idag har jag ont i läpp och panna där en bula i storlek mindre horn har placerat sig. Ont i näsan också. Och framtänderna. Herregud, jag måste verkligen ha landat rätt på ansiktet. Så väldigt, väldigt pinsamt. Tro mig, du har inte känt bakfylleångest för ens du har ramlat på ansiktet och spräckt läppen på väldigt flashig modefest.

Fast egentligen så var det ju varken vinet eller klackarnas fel. Jag dök nämligen gladeligen i golvet för att jag ville vara solidarisk med Goesta och hans skadade arm. Nu matchar vi.

/j