Nu är allt som saknas ett badkar

Kom precis hem efter en trevlig och lång höstpromenad med Jesper. Jag tvingade tvingade den höjdrädda stackaren över Tranebergsbron och sedan gick vi strandvägen mot Stadshuset. I varje buske stod det en man och såg mystisk ut. Varenda jävel var säkert ute efte att våldta någon stackars ensam stackars stackare. Kalla mig paranoid, men fan inte utan rätt. Dessutom var det misstänkt många joggare ute. Alla var män. Typ. Inte så konstigt med alla freaks i buskarna. Alla tjejer som var ute hade hundar. Stora hundar.

Jag och Jesper pratade om religion och vampyrer. Sen ville vi åka linbanan i Rålamdshovsparken men naturligtvis var det en jävla unge där och lattjade. I Kristineberg lärde jag Jesper att planka vilket hon klarade med bravur efter någora nervösa kommentarer. Sen kände hon sig kriminell och jag vill flytta. Men inte för att hon kände sig kriminell. Nu ska vi dricka grönt te. Och jag gillar verkligen Charles Bukowskis noveller. De är dekadenta och poetiska på samma gång. De påminner mig om Louis Simpson. Och så.

/a