baby baby baby

Okej. Jag är hemma från en viktig föreläsning idag. Jag känner efter men nej, jag har ingen ångest över det. Jag vet ju att jag inte orkar och ja, jag kan läsa tons of books om jag känner ångestnerven börja gnälla.

Jag har knappt ätit något på två dagar nu. Det måste vara något slags undermedvetet hot mot mig själv att om jag är så jävla dum i huvudet att jag går och blir sjuk när jag har viktiga saker för mig så måste kroppen straffas så att den blir ännu mer sjuk? Hm. Fast jag har joförsig ingen matlust. Och inget smaksinne heller. Doesn't make sense. Appropå sense, jag är svinsugen på att se en sån där gammal romantisk kostymfilm á la Sense & Sensibility. Jag vill också att någon ska läsa poesi högt för mig. Någon frivillig? Det enda kravet jag har är att du läser med inlevelse utan att överdriva och att någon ska hålla ett parasoll ovanför mitt huvud som skyddar mig från solen. Sen kan jag ligga där och vara blek och sjuk.

Idag ska jag:

- lyssna på sjukt mycket musik i mina hörlurar
- kanske läsa "Människors undran"
- förhoppningsvis hänga med Riga
- ladda ner ett kompendium från filosofiska institutionens hemsida
- sova

Och jag ska verkligen försöka att inte ramla ner i något ångestmörker idag. Fortfarande har jag eftersmaken av 17 timmars kärlek när jag envist klamrade mig fast vid honom i sömnen och vaknade helt intrasslad men förtjusande lycklig.

/a