aftermath

Eftersom jag låg vaken halva natten och försökte trösta min fledgling Djoko så vaknade jag naturligtvis halv tolv och trodde att jag hade försovit mig. Jag tänkte "helvete" och "kuk" några gånger. Sen fick jag veta att vi tydligen var lediga idag. Det borde jag ha fattat. Jag försover mig nämligen aldrig. Under mina fjorton skolår (inklusive lekis) har jag inte försovit mig fler gånger än jag kan räkna på ena handens fingrar. Fast jag har ju "försovit" mig ett antal gånger. Men det är en annan sak.

Jag missade förstås att kolla TVn igår! Fuck! Min enda stund i rampljuset.

Jaha. Vad ska jag göra med mitt liv den här dagen? Jag behöver köpa en del saker men det känns inte roligt alls.

Igår fick jag ett paket med posten av Djokan. Nya EPn och en t-tröja. Jättefint. Sen ringde Linus mig och ville ta upp Andy, Math & the Psychopath igen. Jag blev sjukt glad. Just idag är jag nog väldigt glad. Det är läskigt, för jag vet inte hur länge det kommer att hålla. Trist att alla glada stunder ska vara ångestladdade.

/ruben