störd

Idag fick jag en ny kompis. Det var underbart. Han ville att jag skulle vara med i ett band, och jag sa ja? Sen pratade vi om livet på ett jätteavslappnat sätt och jag blev inspirerad och ville börja måla eller resa till Sydamerika och krama små söta barn.

Det här med människor alltså, it's my shit.

Egentligen borde jag vara jätteglad men det är en grej som är jäveljobbig som jag inte vet hur jag ska hantera. Jag måste tänka på det först. Men det är så ångestladdat att försöka vara tålmodig.

Dagen har tillbringats på två olika gräsmattor. Först på Djurgården och sen någonstans vid Hornstull. Det var fint. Jag har demonstrerat också. Jag kände mig ung och rebellisk och fick ont i halsen av att ropa slagord.

Jag har jätteont i hela kroppen, det är nog för att jag varken har ätit eller sovit ordentligt på hur länge som helst känns det som. Dessutom har jag gått jättemycket idag och rökt sjukt mycket cigaretter. Jag kommer att dö.

/ruben