skäms på mig

Jag är på väg hem till Gabi. Slinkiga sommarklänningen och höga klackarna är på. När jag går av pendeln hänger ett gäng killar vid godisautomaten. De är högljudda, de skränar och röker. De är sådana som alltid säger någonting, skriker någonting. Jag tittar ner i marken och koncentrerar mig på att klappra förbi fort som fan. De kommer vissla eller kommentera min rumpa. Nära nu, snart. Jag känner hur de tittar på mig, deras blickar får mig att bli så medveten om urringningen, hur det skumpar där vid varje steg. Inte rodna inte snubbla gå på bara.

- Ey du, tjejen, säger han den längsta och jag ger honom ett snabbt ögonkast. Nu kommer det.
- Vad elegant du är! De ler allihopa.

Åh, så glad jag blev! Fast samtidigt kände jag mig som ett as. Men ändå, they made my day.

/jess