Värsta.

Hela den här dagen har varit som en perfekt liten rosa bulle och det känns inte ens jobbigt att gå och lägga sig och förlora dagen eftersom jag är så inlindad i förtjusning att jag är övertygad om att det här fantatistiska pepsitastiska tillståndet kommer att fortsätta att utvecklas tills det exploderar och hela världen drunknar i rosa vällust. Till exempel när jag vid åttatiden skulle laga en trevlig dinner till moi och Jesp och jag på måfå valde ut Exakt rätt musik till min sinnesstämning. Stört. Hur ofta händer det? Dessutom fick jag en mp3spelare med posten. Jag blev bjuden på värsta lunchen och gick runt med S hela dagen och letade efter blommiga kastruller men kom hem med hängslen. Nu sitter jag hemma, ska snart lägga mig i sängen/soffan och läsa Brideshead från pärm till pärm om ögonlocken accepterar. Det gör de nog. Idag är ingen dag de ger upp.

/a