jag måste berätta om slemsvampen

Jag var ett nördigt barn. Alltså, riktigt jävla nördigt. Brukade sitta på gården bland betonghusen och läsa i mammas och pappas gamla lexikon. Jag blev besatt av amöbor och var det i flera år. Tycker fortfarande att amöbor är jävligt fascinerande. En gång när jag var typ sju år kom det några journalister från någon personaltidning på mammas jobb och skulle intervjuva mamma och pappa. Vinklingen var typ "en familj i stan, en familj på landet". Inte för att vi bodde i stan, men vår Solnafamilj var tydligen vad de fick tag på. Trots min späda ålder kände jag att nu jävlar hade jag chansen att informera svenska folket om amöbans existens. Fylld av folkbildande iver släpade jag fram tunga naturvetenskapliga luntor och började engagerat berätta om amöbor. Döm om min besvikelse när amöban inte nämndes med en rad i det färdiga repotaget!

Naturvetenskapen i skolan var väldigt rolig, men sedan blev det så förknippat med att vara bra på matte och gilla naturvetenskap. Jag är kungligt dålig på matte så att söka natur i gymnasiet gick bara inte. Istället slog jag in på min nuvarande bana och valde media. Men nu finns det en journalistlinje med inriktning naturvetenskap på Södertörn! Inte för att Sverige behöver en till journalist, det har jag nyss konstaterat i min artikel om hur vi utbildas mot arbetslösheten, men åh, det verkar ju vara en perfekt linje för mig.

Nu håller jag på att läsa en bok som heter "en kort historik över nästan allting". Den är bra och där står en massa intressant fakta. En natt blev jag så upphetsad över slemsvampens förbryllande tillvaro att jag blev tvungen att gå upp och visa Birta vad som stod om den. Slemsvampen är så cool! Den är egentligen ingen svamp, den är mer besläktad med amöban, det är kanske därför jag fastnade för den så. Först är slemsvampen encellig, just som en amöba. Sedan slår den ihop sig med andra slemsvampar och då löses membranen mellan cellerna upp och den blir till en enda supercell, typ. Denna supercell kan också FÖRFLYTTA sig! Fatta coolheten! Typ som en snigel. I denna form kan den ta sig upp på tillexempel en lövhög, och där händer nästa grej; slemsvampen blir en växt, slår rot och bildar en frökapsel som släpper ifrån sig sina sporer. Den är liksom både växt och djur och samtidigt något helt eget, på samma gång. Dessutom så har den över 500 olika kön. Såhär ser den ut:

Det finns så många djur som liksom får mig att tappa andan genom sin blotta existens. Som geoducks:
Den ser rätt obscen ut...

Och kolla in den här raringen, en gulper eel:

en dolksvans, de har blått blod:

våra djuphav är inte alls särskilt utforskade. Man vet typ mer om månen än om vad som döljer sig i djuphaven. Spännande, och en rätt svindlande tanke.

Nog med nörderi. Nu ska jag köpa vin. Det ligger ett systembolag precis bredvid skolan och jag behöver inte visa leg längre, de känner igen mig. Lite tragiskt.
/jess igen