nuet

Andy talar i inlägget nedan om att bli uppslukad av något, sådär inne i det man håller på med att omvärlden försvinner. Det är en skön känsla. Är det inte vad vi lever för, egentligen? Jag kan inte komma på något som får mig att känna så. Inte just nu och jag saknar det. Brill och Andy har sina grejer, sin musik och sitt skrivande och jag avundas dem. Jag väntar på att något ska hända, lever mitt liv i en rosaskimrande framtid. Snart så, då jävlar... Under tiden så fortsätter jag att suga på csn och göra samma saker som alltid. Jag vill ha förändring, liv, något eller någon att vara hängiven. Eller så längtar jag bara efter våren.

Jag hatar den här deppiga känslan jag har haft på den senaste tiden, som en grå filt över allt, en tjock klump bakom ögonen. Jag känner igen det så väl men jag trodde faktiskt att det var borta nu. Det är den där sortens känsla som får dig att bli så rädd för allt, som får saker som brukar vara hur enkla som helst att kännas omöjliga. Hälsa på dina vänner som vanligt men dra ett djupt andetag innan så de inte ska höra din röst brista. Smyg längs väggarna och stäng in dig i ditt rum. Göm dina darrande händer bakom ryggen och be för att det går över snart. Det är inte sådan jag vill vara, jag vill inte vara ett deppigt helvete som ingen vill umgås med.

Och jag vill inte skriva deppiga helveten till bloggar som ingen vill läsa. Nå, inte så många som läser det här ändå. Typ bara Goesta som kommer med ihärdiga rättningar (vilket är bra, jag hatar egna stavfel, tack Goesta).

Kompisarna från gymnasiet ville träffas ikväll. Det kan nog bli grymt kul men jag känner mig inte så jävla pepp (surprise!). Fast så här kan jag inte hålla på, det blir inget bättre av. Får ta mig i kragen (polokragen idag) och åka hem till Gaby och träffa Az och Milla. Ingen hejdlöst vinpimplande dock. Jag är fortfarande skärrad (ärrad?) efter helgens... bravader. Kanske alkohol inte borde vara min drug of choice? Dock svårt att få tag på andra. Jag kanske kan prova att röka något av Andys späda ljusgröna tagetesskott? Jag tror de kan ha oanade hallucinogena egenskaper.

Läser på aftonbladet att Hagamannen är fångad. Han är skyldig till sju brutala våltäkter i Umeå. Tydligen är han en vanlig familjefar, ingen hade anat något. Men hur förväntar vi oss att våldtäktsmän ska se ut? Att de ska ha horn och "våldtäksman" stämplat i pannan? Tänk, när frun och barnen sov eller var borta var han ute och ströp 14 åriga flickor med halsduk medan han våldtog dem. Vad är det som går snett, vad är det som gör att folk bryter barriären mellan de mörkaste, vidrigaste fantasierna och verkligheten?

Nu: köpa cigg. Jag börjar röka aktivt när jag är 21 år, fatta vad efter.
/j

mitt kursiva liv

Jag fattar inte hur jag har kunnat glömma känslan av att verkligen fördjupa mig i någonting så att allting annat försvinner. Ibland händer det med skrivandet, men det är väldigt sällan. Det är dock precis vad jag skulle önska hände när jag skriver. Men det kanske blir så sen, mitt liv är ett evigt sen (känns det som). Det är jobbigt.

Igår när jag skulle läsa inför redovisningen som jag hade om Jean Paul Sartre & existentialismen idag så kom jag in i precis den där fördjupade känslan. Det var underbart. Jag hade flyttat Brills laptop till köket (min egen har tagit livet av sig) och satt där och skrev samtidigt som Grizzlan såg på "Girls at the playboy mansion" eller vad det nu heter. Jag drunknade nästan, med risk för att låta pretto. Då får jag väl vara pretto då, ffs. Jag har fortfarande inte tänkt skriva poetiska rader med kursiv text. Eller?

Din röv är som en blomma

Jag behöver saker att diskutera, det är verkligen något som jag uppskattar. Igårnatt pratade jag och Brill jättelänge och det var helt sjukt underbart. Mot slutet blev det dock mest skämt om rövar och hur man kan lära sig att måla grafitti med dem om man gnider dem tillräckligt länge mot en skrovlig betongvägg. Sen dissade vi alla ett tag. Det var kul.

Alla som har bra jobb har k n u l l a t sig till dem

Det känns verkligens om att det är någonting som jag ska göra idag, men det enda jag kan komma på är att Brillans band ska komma hem till Roggie för att se en film om Ian Curtis (om jag inte missminner mig?). Det är alltså inte jag som ska göra något utan Brill. Är inte det typiskt? Men jag kanske ska vara med.

Egentligen känner jag jävligt mycket för att skriva, jag är inne i en bra period. Men jag gör det inte. Jag vet inte vad jag ska göra. Jag vet att jag kan göra det om jag vill eftersom jag igår (astrött, asless) efter flera timmar vid datorn pressade ur mig en måndagstext som faktiskt blev rätt schysst. Jag kan bara jag gör det men varför gör jag det inte?

Igår panikringde jag till Kullen i Haparanda för att fråga henne om pengarna som är kvar sedan projektarbetet i trean på gymnasiet. Jag skulle verkligen behöva de där pengarna, det är säkert 6000 som vi ska dela på tre. Om jag får dem ska jag åka hem över påsken. Det gör verkligen jävelont att behöva säga till mamma att jag inte har råd att komma hem, jag har inte träffat henne på 4 månader och jag saknar henne verkligen. Jag tror att hon saknar mig mer. Därför skulle jag behöva de där pengarna som vi slet ihop för knappt ett år sedan.

Några saker som jag inte gillar:

1. Vänner som överger mig när de skaffar en tjej
2. ?

Nej, det var nog bara det.


Jag måste verkligen bli medlem i Cinemateket så att jag kan gå dit och se gamla svartvita filmer. Jag är svinsugen. Jag är inte pretto.

Svartvita filmer is the shit

Och med det tackar jag för mig.

/a.

JAG DÖR!!!! GAAH!

Min kusin, 35åriga depprockaren Christine har skickat detta mail till min syrra som sedan vidarebefodrades till MIG. Jag dör. Detta är slutet.



"Var det kul igår??

Nämnde till Catarina igår att Andrea skulle söka detta jobb:



17.03.2006
ATTENTION VOCALISTS
Hello there! The hassle with the media seems to have died. We´ve been off tour for some months and we´ve had a nice and long vacation. It´s time to get back in business:

Nightwish is currently and actively looking for a new singer/front woman for the band. We need the obvious things: Looks , charisma, courage and, of course, a big voice. Good grasp of the English language is also very helpful. We don´t necessarily need a classically trained vocalist like Tarja Turunen (the former vocalist). We welcome all kinds of styles and voices, natural and trained, from rock and pop to classical, and all that you can find in between. You should however be prepared to sing with a lot of dynamics and versatility. From loud and high to very sensitive stuff. You should preferably send us a cd containing 2-3 songs, that you consider to be your best work. If you send an album, would you mark out 2-3 most important songs, please? If you record and send Nightwish songs, then the most important thing is your PERSONAL TOUCH. Photographs are needed as well.

We will look into different applications and all candidates, but doing it this way would save us some time and energy. If you think you have it, just send your stuff to our management, and we´ll be happy to take you onboard.

Here´s the address. Good luck!

KING FOO ENTERTAINMENT LTD OY / EWO
Fredrikinkatu 61 A 7.krs/floor
FIN-00100 Helsinki
Finland



Du kan väl skicka annonsen till henne om hon vill lyssna på nåt som Nightwish har gjort så kan jag gärna skicka till henne på msn.

Tror att hon skulle passa jätte bra som deras sångerska!!!!



Kram

Christine"



För er som inte känner till det så ser Nightwish alltså ut så här:



OCH DETTA SKULLE DÅ PASSA MIG? Jag vet inte om jag borde hänga mig direkt.

min nya kärlek

Min crush för min lärare M tätnar. Jag finner mig själv stirrandes på honom dag efter dag, hans svarta manchesterkavaj, hans maratont-shirts nerstoppade i byxorna och hans sätt att luta sig tillbaka på stolen med handen vid hakan och analysera texter och deras upphovsmän/kvinnor. Hur kan jag inte falla för en man som läste ryska i några år bara för att kunna läsa Majakovskij på orginalspråk?


Majakovskij själv, vilken hjälte

Bröderna Karamazov (som jag inte ens har läst, däremot ol' good Brott & straff) är hans favoritbok och han brukar prata lyriskt om "Stormen & vreden". Han är ball. Hur ska jag klara mig utan honom och hans filosofiska utsvävningar: "från militärtjänstgöring till...vaddå?"

Anyways, min fascination för M måste avta snart, om jag inte ska reagera som den unge Werther och ta livet av mig som följd av min omöjliga kärlek!!!! Den ende som förstår mig är Ino, och hon är inte här!!! GAH! KATHARSIS!!!! HEUREKA!!! OCH ALLA ANDRA LATINSKA ORD JAG KAN!!! VENI VIDI DA VINCI ELLER HUR DET NU VAR!

Mina växter växer läskigt fort; jag tror på taktiken att prata kärleksfullt till dem. Min syrra sa att hon hade sett en vetenskaplig undersökning på discovery om hur de på bästa sätt skulle få frön att gro. De hade fyra olika försöksgrupper med frön. Första gruppen pratade de kärleksfullt till, andra skrek och svor de åt, tredje spelade de klassisk musik för och fjärde underhöll de med hårdrock & dödsmetall. Tydligen hade dödsmetallgruppen grott fortast och mest. Jag vet inte om jag ska ta denna studie på allvar. Borde jag spela hårdrock för mina stackars växter? Jag lyssnar inte ens på hårdrock, det närmaste jag kommer är Nine inch nails. Kanske skulle de då växa bara för att ta sig bort från Trents hårda stämma. Kanske kommer de i så fall att ta över lägenheten? Är det värt risken bara för att jordätarna ska leva? Borde jag bränna plantorna? Borde jag?

Morituri te salutant. Vi som skola dö hälsa dig! Det sa gladiatorerna till kejsaren. När jag söker på "gladiatorer" i Googles bildsök får jag den här bilden?



Jag vet inte vad jag ska tro om den här världen längre.

Jag kanske borde sluta röka. Jag kanske borde börja sticka eller nåt. Stickat is the new shit.

/ando.

no.1

Brill & jag pratade häromdagen om vem som skulle spela huvudrollen i filmen om ens liv. För mig var valet lätt. Jag skulle tvinga världens ballaste Christina Ricci att göra deppläppen som på bilden här:



Gamla Twiggan skulle spela Brillan.



och Maggie skulle spela Grizzlan



FATTA VAD COOLT DET SKULLE VA!

/ando

min nya kärlek

/r.

love

Mina frön har grott. Jag har inte tid att blogga jag måste hem och andas på dem och säga kärleksfulla saker.

/r.

GLÄDJANDE NYHETER!

Extra, extra! Låt misären skingras för Roggie är hemma igen! Äntligen kan vi på allvar vara hemma hos roggie igen. Fick just ett sms från Andy där hon berättade den glädjande nyheten. Roggie is back!

Nu känner jag äntligen lite glädje vid tanken på att när jag kommer hem så kan jag skruva upp honom och se honom liksom... jucka fram över golvet.

Jag tänker inte säga vad Roggie är, det står btw långt bak i bloggen och det får ni nöja er med.

Nu ska jag ta en cigg till Roggies ära och sen ska jag hem och se på det lilla underverket.

/jess igen

misärbloggen

Var är mina kära medbloggare? Känns som om jag upprätthåller denna bloggen just nu, och tack vare detta tragiska faktum så blir det värsta misärbloggen. Andy skriver roligt om att hon vill odla, Birt skriver skruvat och vill prata om shorts och använda mycket caps-lock, jag skriver bara om att jag super likt ett as, dejtar snubbar och saknar mitt ex. Det är ju deppigt och fan inte roligt att läsa. Men, mitt liv, min text, mina regler, så jag kan ju lika gärna köra ett varv till på samma tema. Du behöver inte läsa om du vill, känn dig fri att göra något mera uppbyggligt. Men here we go.

I inlägget nedan så gnällde jag över att jag inte vet vad som händer i hans liv längre. Det kanske var lika bra, för när vi sist möttes (lördag förmiddag) och jag frågade vad som hände i hans liv, så fick jag svaret "jag har träffat en tjej, jag tycker om henne. Hon är en jättebra tjej". Jaha men grattis så jävla mycket då. Du hade väl inte behövt berätta just DET. Men visst var du nöjd över att kunna säga det, du vet att jag träffat andra män och du vet det för att jag är så förbannat dålig på att ljuga. Men jag har aldrig gnuggat det i ditt ansikte. Om du frågar vad som händer i mitt liv så skulle jag säga att jag pluggar mycket, att jag ska börja skriva i skoltidningen, vilken shit som helst utom att jag har träffat någon. Jag må ha träffat någon, men det känns inte nödändigt att berätta för dig. Men det första som du tyckte var nödvändigt att berätta för mig är att du har träffat en tjej.

Som den rationella och välbalanserade kvinna jag är valde jag att bearbeta denna information genom att supa mig redlös. Jag ville in i dimman, om du ursäktar patetiken. Glömma mig själv, dricka på ett sånt där destruktivt sätt då man inte dricker för att bli social, inte för att dansa, inte för att det är skönt och kul att bli full utan bara för att bli ofokuserad och glömsk. Vi var på mango och jag klämde in mig i ett hörn där jag spenderade merparten av kvällen med att sluka vinet. Sambos dansade. De undrade var jag var. Jag trivdes rätt bra ensam och intryckt i mitt lilla hörn. Ett med väggen. Ibland kom killar fram och ville prata. Jag negligerade dem totalt. Tack, men nej tack. Jag är upptagen, förstår du. Det är jag och vinet. Vid stängningsdags hade mina ben bestämt sig för att de inte ville vara med längre. Andy stödde mig. Det var roligt. Jag tappade mitt armband och en tjej snodde det. Det gjorde inte så mycket, det var också rätt roligt.

Hemma låg jag på golvet i mitt rum och noterade att taket uppförde sig på ett högst onaturligt sätt genom att snurra runt. Mitt tak brukar vara stillastående. Jag kände mig som en damm. För det mesta så brukar jag sträva efter att känna mig som en dam, men den här natten var jag en damm. Du vet, när man bygger en damm måste fundamentet och väggarna som håller kvar vattnet vara starka. Det kan bildas små sprickor i dem annars. Dessa sprickor syns inte, men de försvagar väggarna. Tillslut blir vattnets tryck mot väggarna blir övermäktigt och dammen brister, bara så där.
Usch, en sådan fånig liknelse. Nåja, det var vad jag tänkte och säg mig någon som inte blir fånig av mongofyllan from hell. Stackars sambos som får ta hand om det självdestruktiva, självömkande vrak som för tillfället (alltid?) är jag.

Det här blir en brutalt ärlig och ömkande blogg, det kanske inte är passande. Men vad skulle jag annars skriva? Vad jag åt till frukost, vad jag har på mig? Jag hatar triviala och opersonliga bloggar. Eller hatar och hatar, de är ju bara inte särskilt intressanta. Vad är förresten grejen med alla brudbloggar där tjejer beskriver vad de har på sig dag för dag? Intresseflagga... Fast i och för sig, hur intressant är det här?

Nu ska jag fan rycka upp mig. Sluta festa så mycket. Festa på cola? Alltså coca-cola, inte knarket. Även om det senare onekligen låter mer lockande än det förra. Men nej. Skaffa karaktär och starka väggar, liksom. Finns det månne att inhandla på Fältöverstens köpcentrum? Ska kolla det nu.

Edit: gjorde just ett "heterotest" på expressen.se. Jag fick veta att jag inte var hetero alls. Faktiskt så. "Du är inte hetero alls" sa testet. Ok, då vet jag det.
/jess

att införskaffa: moral

Jag önskar att jag kunde vara en fin människa, en rättrådig människa som vet vad hon vill och handlar därefter. En sådan med ryggrad, ansvarskänsla och moral. Tyvärr är jag inte det. Jag vill göra det som är roligast för stunden, jag velar och vill ha allt och alla. Jag vill ha alla män, jag vill ha romantik, jag vill ha hur mycket cigg som helst utan lungcancer, jag vill vara full på vardagsnätter, jag vill ha mesta möjliga lycka så snabbt som möjligt. Quick fixes är min melodi.

Igår så skulle jag berätta för den här lite äldre mannen som jag träffat i några månader att nu kan vi inte träffas längre. Jag var tvungen att välja, och jag valde bort honom. Vi skulle träffas i gamla stan för ett glas vin och ett avslutande samtal. Jag påpekade att det var min vita vecka. Han kontrade med att vitt vin är just vitt. Jag tänkte över detta och insåg att det var sant och rimligt. Två glas och sedan tidig hemgång vore nog, men ni som känner mig vet ju redan nu hur det gick. Två glas? Tidig hemgång? Moi? Never ever. Det blev en barrunda i gamla stan och plötsligt kändes det inte alls som om det här var hejdå. Rumlade hem runt halv två och störde säkert fina sambos.

Han gav mig två novellsamlingar av Hjalmar Söderberg med en lång dikt på latin på försättsbladet. Sånt är hans stil och jag kommer sakna det. Fan jag kommer sakna honom, han är en bra man och vi har haft så roligt ihop. Men vi visste ju båda att vår relation aldrig skulle vara, att det var tvunget att sluta såhär förr eller senare.

Vaknade klockan åtta, fortfarande full. Sådant är klassigt. Kollade mobilen såg att mitt ex ringt fem gånger under natten. Ringer upp honom. Han undrar vad jag gjort och jag säger som det är. Kan inte ljuga för honom. Han säger att han inte orkar träffa mig mer. Jag säger att han har fel och att jag behöver honom i mitt liv. Fyra år, vi var så nära att när jag såg på honom kändes det som att se på mig själv. Jag var så jävla kär. Ville ha honom alla dagar och alla nätter, hans lukt var som en drog, jag var fysisk beroende av honom. Nu har vi inte setts på flera veckor och jag vet inte vad som händer i hans liv. Jag festar bort mina nätter och försöker fylla ut den oändliga tomhet han lämnat efter sig med andra män. Det är så sorgligt.

Sedan åkte jag till skolan, försenad som alltid. Att sitta på fyrans buss på morgonen och känna att man fortfarande är full är verkligen vidrigt. Jag satt och nojjade över om jag såg full ut, om jag luktade sprit (vilket jag säkert gjorde) och var nära att hoppa av och åka hem igen. Men c-uppsatsen måste skrivas och så välutvecklad är min ryggrad i alla fall att jag inte tänker låta min medförfattare jobba ensam. Min hjärna var en stor, improduktiv gröthög den första timmen men sedan klarnade det vilket var oändligt skönt.

Sådant som borde införskaffas inför den stundande våren:
Viljestyrka
Nykterhet
Moral
Någon som kan ta hand om mig och finnas där, alltid.

/jess

jag skulle aldrig supa ner växter, bara katter

Men Andy, jag är förolämpad in i djupet av mitt hjärta! Jag skulle aldrig hälla vin på dina gröna skapelser, och om, jag säger bara OM det skulle hända så skulle det enbart vara för att de kanske ser ut att vara lite hängiga och i behov av uppmuntran. Så det är bäst att du tar hand om de där klorofyll-fyllda fanskapen annars får de minsann smaka på pavan!

Jag brukar faktiskt inte supa ner oskyldiga varelser, växter eller ej. Fast en gång när jag var yngre försökte jag få en katt att dricka tequila, men det var enbart för att katten var döpt efter spriten i fråga och tänk er hur kul det vore med en katt som heter Tequila drickandes tequila. (Men vad är det egentligen för alkad stil att döpa sin katt efter starksprit?)

Apropå katter så försökte jag också övertala mamma att låta mig tejpa på våra katter, jag hade sett ett klipp på internet när någon tejpade lite på en katt och sedan så gick det stackars djuret jätteroligt. Den trodde att någon tryckte på den där tejpen var så den gick helt krokigt. Sjukt kul! Mamma blev dock alldeles till sig och insinuerade att jag inte var riktigt klok. Det är fan vad hon kan vara blödig när de gäller de där allergispridande små hårbollarna.

Bli inte upprörda nu. Jag tycker mycket om katterna. Jag blev bara väldigt allergisk mot dem, vilket faktiskt var en bidragande orsak till att jag flyttande hemifrån. Mina föräldrar protesterade inte. Valet mellan två övergödda, skitsura katter och Jessica var uppenbarligen lätt. Men jag skulle vilja ha en nakenkatt, en såndär hårlös som ser ut som en ödla. Birt och Andy vill inte gå med på detta, men jag tänker köra en intensiv lobbying-kampanj.

/jess

växthuset & jag

Konserten i tisdags var jävligt bra. Hur violin, horn, slagverk, trummor, trumpet, kontrabas, liten synt samt en skrivmaskin i plast som rytminstrument kan skapa en sådan otrolig stämning går över mitt förstånd. Jag älskar att se en spelning och tänka "Hur fan kom de på det där?" Då känner jag att det finns hopp för musiken, det spelar liksom ingen roll att alla ackordgångar redan är spelade. Sigur Rós låt nr 4 på () skivan går i C-dur eller G-dur, om jag inte missminner mig. C-DUR? Ja herregud.

Efteråt köpte jag deras LP som de också signerade. Den ska Djoko få i födelsedagspresent. Frågan är bara hur jag ska skicka den, att skicka en LP med posten känns jävligt riskabelt och jag vill inte riskera att den ska knäckas. Dessutom vet jag en som hade APU på Posten. Hon berättade att de varje morgon brukade ha en tävling som hette "kast med litet paket".

Han som spelade Horn i Bell frågade Brill om vi ville ta en öl med dem efter att det hade spelat. Varpå Brill svarar: "No, I have to go to school tomorrow". Fatta vilken diss. Hennes absoluta favoritband och hon dissar att ta en öl och snacka om Arcade Fire (deras polare) och om deras liv och vad de ska göra, kanske få ett litet nummer att ringa när kvällarna känns trista. Då kunde hon ha sagt "Öh, jag har inte tid att se film ikväll jag ska nämligen ringa till Bell Orchestre". Brill är rolig. Brill gör de mest förunderliga saker. Dessutom gick hon inte ens till skolan dagen efter. I love her.

Igår var jag på anställningsintervju i Gamla Stan. Jag kom dit och var jävligt trevlig och jävligt ambitiös och de gav mig ett matteprov! Butiken är nämligen bland annat filial åt Forex, vilket innebär att de växlar alla möjliga valutor till svenska kronor. Jag fick massor med valutakurser och procentsatser som jag var tvungena tt ta med i beräkningarna eftersom butiken tog en avgift för att växla pengarna. Mannen som ägde stället sa "9 av 10 klarar det inte". Jag klarade det. Jag är stolt. Sen fick jag leka affär med den andra ägaren samt försöka hänga upp en skylt som vägde tio ton. Jag ska komma tillbaka nästa vecka. SWEET! Jag behöver verkligen ett jobb till sommaren. Om jag nu får det kan jag bara hoppas att timlönen är över 55 kronor.

När jag gick därifrån tog jag en välförtjänt cigarett och åkte och köpte frön och såjord. Sen planterade jag. Jag har planterat: Tagetes, Solros, Basilika, Timjan & Mejram. Det ska mina barn heta för att hedra mitt planteringsminne. Jag skulle ha kunnat skriva namnen på latin i Linnés anda men eftersom jag inte är pretto som en ANNAN JÄVEL SOM BLOGGAR så gör jag inte det.

När Brill kom hem och såg mitt växthus blev hon överaskad "Jag trodde liksom att det skulle vara en liten burk eller nåt". Jag har för helvete planerat i tio liter jord. Jag är grym. Imorse vattnade jag plantorna. Det kändes bra.

Dock är jag asrädd att Grizzlan eller någon annan vandal ska hälla vin eller liknande på min skapelse. Eller fimpa i jorden. Då ska jag strypa henne med hennes rosa morgonrocksskärp.

Saknadslista:
Djoko - min one-and-only-4-evah-roligaste-och-och-bästa-killen-i-världen-vi-ska-gifta-oss
Westbang - lockiga underbara i Uppsala(SOM HAR BÖRJAT RÖKA IGEN THANK GOD!!)
Bosse - Roliga Sofy som hackade lös fimpar ur isen under sin balkong för att en granne hade klagat haha.
Mamaa - hjärtahjärtahjärta
Syster- Hon som alltid vet hur man gör
Jess (den andra)- största storasyster som klär ut sig till bloody nurse ibland
Ronja - min hund

Inte saknadslista:

Pappsen - Han kan allt fortsätta på linjen "Jag och Andrea har en liten dispyt nu som minsann inte betyder någonting alls, vi älskar varandra men jag struntar i henne hon kan allt ruttna i Stockholm, tihi."
Martin - Åh herregud
30-grader minus - Stockholm är i alla fall lite varmare trots att ALLA säger att vintern var ovanligt lång i år (jag lovar att det var jag som tog med mig vintern när jag flyttade hit, den älskar mig, framför allt mina fötter och när jag kliver ut ur duschen på morgonen)

Precis före spelningen i tisdags ringde mamma och berättade att Mynta (min hund) hade dött. Jag blev verkligen jätteledsen. Det känns som att alla dör hela tiden. Och så är det ju.

Min systerson M som är 6 år gammal sa i alla fall med ett barns logik: "Först dog Tussan och sen dog Mynta, nu har två svarta dött."
Och sen när hans mamma (min syster) sa till honom att säga åt mormor (min mamma) att de hade matat Miro (den andra hunden) så säger han: "Mormor, vi har matat Miro så du behöver inte mata honom och du behöver inte mata Mynta heller för hon är ju död." Han tar det mycket bättre än mig i alla fall.

Jag kan verkligen inte förstå människor som säger "Det var ju bara en hund". Grizzlans sa att det nog bara är människor som aldrgi har haft ett djur som säger så men jag vet en som hade hund som sa så sen. Jag kan bara inte förstå det.

Eftersom jag inte vill förvandla den här bloggen till en så kallad DeppBlogg så ska jag avrunda här.

Jag avslutar med en till lista.

Jag är i alla fall stolt över:

1. Att jag har planterat och fyllt hela fönstret med plastburkar.
2. Att jag inte tänker på K alls nästan ungefär längre, trots att jag ALLTID bli helt fixerad.
3. Att jag var grym på att bleka Brills hår.
4. Att jag vet vad jag ska skriva om till nästa projektinlämning.
5. Att jag kanske får ett jobb.
6. Att jag snart har klarat en vit vecka (min syrra höll på att dö av chock när jag berättade att jag snittar på 2 ½ liter vin i veckan)

Tjolavipp.

/r.

gratisätare

Jag älskar JMK-dagen. Inte för att det kommer en massa intressanta föreläsare (MÅÅÅH VIGGO!), inte för att man kan knyta kontakter med arbetsgivare (jag vågar inte) och inte för att det är en prima chans att nätverka (uhu hatord). Nej, jag älskar den för att man får gratis pastasallad, gratis loka, gratis dumlekola, gratis choklad, massa annat gratis godis, gratis pennor, hur mycket gratis tidningar som helst... ja ni fattar, en massa gratis crap. Today life is sweet.

Loggade egentligen bara in för att Goesta påpekade att vår blogg betedde sig underligt. Nu ska jag kolla om den beter sig snällare. Om den gör det, så kan den få en gratis rosa penna från aftonbladet.

Så nu ska jag republish entire blog och sen ska jag gå berserk bland gratisgrejerna och försöka undvika att prata med entusiastiska aftonbladet och sveriges radio-folk. Herregud jag kommer aldrig få ett jobb när själva tanken på att prata med okänd mediefolk ger mig kallsvettiga spasmer.

/j

BTW

Varför ser min skalle abnormt stor ut på presbilden? Har jag ovanligt stort huvud? Är det därför jag är så smart?

/r.

rastlös

Jag känner en enorm rastlöshet springa genom min kropp! Jag måste göra någonting! Vad som helst! Handla blomjord! Bygga en båt! Skriva ett manifest!

Förövrigt har det blivit ljust nog för mina portobellomarketsolbrillor från London, det kan inte bli bättre. Det var dessutom enda anledningen till att jag klädde ut mig till hippie på maskeraden hos Bosse förra sommaren, annars hade det säkert blivit Robin Hood eller någon annan hjälte som hängde runt bland träden och täljde flöjter och sånt. ÅÅÅH! Vi ska ha en maskerad, BRA idé. Jag ska bjuda in alla dekadenta vänner jag har (typ Fredde).

Det här kan de klä ut sig till:

Grizzlan: Försupna adelsfröken iklädd korsett och slöjor
Brillopaddie: Vita Damen, inomhusspöket som letar efter sin döde make (som hon förgiftade på 1700-talet)
Fredde: Lösaktige Prästen, med västen på sniskan och geväret nedstucket i linningen (alltid redo)
Jag: Robin Hood eller Zorro eller vem som helst som tar från de rika! (Då kan jag snylta på Vita Damens Vita Vin)

GRYM idé. Jag älskar maskerader. När jag var liten klädde jag ut mig jämt. Tyvärr tog jag inte med några utklädningskläder när jag började bo i min väska (vilket jag gör nu).

Snart: Bell orchestre!
Imorgon: No school!
Torsdag: Textsamtal!
Fredag: No school! Bio!
Lördag: Vin! (då har jag fullföljt mitt löfteom en vit vecka)
Söndag: Six feet under!

Nu ska jag hem och lyssna på min nya skiva. Sen ska jag tupera håret, det är min favoritsusselsättning efter 1. Röka 2. Skriva 3. Hänga

Ändå känner jag mig inte nöjd. Jag behöver hitta på nya sysselsättningar. Kanske ska jag börja läsa något pretto bara för att stimulera min ivriga hjärna. Och plantera frön!

Tjolavipp.

/r.

mormor & plantan

Imorse vaknade jag 6.07 av att Ljushuvudet började banka i köket. (Lite tidigt för sådana aktiviteter men hon är ju sån)

Hursomhelst. Eftersom Grizzlan tydligt påstått hur tråkigt det är med bloggar där folk skriver "och sen åt jag frukost, två mackor med blablabla" så tänker jag göra detta tills hon vrider sig i Biologens säng, vilket hon antagligen gör just nu om hon inte är helt däckad.

Ikväll ska jag och T se Bell orchestre, det ska bli så jävla kul. Det var svinlänge sedan jag såg ett band. Joförsig såg jag 1999 i fredags men de räknas knappast eftersom jag tyckte att de var rätt dåliga. Men Bell ikväll! (rim) WOHO! Jag har inte pratat med T sen i torsdags så jag vet inte om han lever, men han har ju för vana att göra det så jag får väl se.

Jag fick ett konstigt ryck för några dagar sedan att jag skulle skaffa mig nya intressen(!) Detta resulterade i att jag ska förvandla vår lägenhet till ett växthus. Jag ska köpa frön och plantera dem och se dem växa. Jag känner pressen eftersom min morfar var trädgårdsmästare. Min syrra är galet förtjust i plantor och kalebasser och sånt, något som jag aldrig varit men nu är det dags! Jag ska andas på fröna och visa min kärlek! Koldioxidtransformering 4-EVAH!

Det hela kanske började i söndags, när jag sa till Fredag att jag ville bli gravid eller nåt, bara för att jag är så rastlös. Han påpekade då att ungar är dyra och skriker hela natten och det har han ju rätt i. Därför ska jag istället förvandla lägenheten till ett växthus. (Ungar dricker väl förövrigt inte vin?)

Jag till Grizzlan: Jag ska plantera!
Grizzlan: ÅH, brajj!!

STAY AWAY säger jag!!!!!!!

Krav:

1. Tagetes (Brill blir glad av blommor och tagetes är så jävla ihärdiga att inte ens jag kan döda dom)

2. Potatis (Jag ska fylla skurhinken med jord och odla en potatis, det är allt som ryms. Ni kanske tänker, "EN potatis?" men då svarar jag: Tänk vad glada vi kommer att bli när vi kan äta vår egen potatis!!!)

3. Mer ätbara saker. (Då kan vi ha skördefest= vin)

Först tänkte jag fylla Grizzlans byrålådor med jord och ordna värsta potatislandet men sen kom jag på att då måste ju lådorna stå utdragna för att få ljus, vilket leder till att Grizzlan kommer att tro att jag har begravt någon där, hon kommer svimma, jag kommer behöva släpa henne till akuten osv osv osv. Inte värt det. Däremot kanske jag kan odla majja i Brills garderob? Jag vet en kille som gjorde det, hans mamma blev överraskad och uppskattade inte alls sin sons trädgårdsintresse. Jag tycker att hon borde ha blivit glad, fatta gröna fingrar killen måste ha haft för att få plantjävel att leva i en GARDEROB?! Beckmörker liksom. I somras när jag jobbade stötte jag på en och annan hampaplanta, det är några freaks som springer runt och planeterar i folks buskar. Jävligt kul! Min mormor, som typ var helt galen i växter och bär och allt sånt, hittade en gång en hampaplanta i sin trädgård. Hon visste dock inte att det var just en sån planta, och eftersom den var så ståtlig och grön så vårdade hon den noga. Tills då den dagen kom då hennes barnbarn sa "Mormor, röker du braj?!" Då brände hon växten och fick säkert hjärtslag på kuppen. Efter det hängav hon sig aldrig mer åt okända plantor.

Dock känner jag inte att det här med växter riktigt är min grej. Jag ringde min kära mor för att fråga henne om vilken stackars växt som möjligen kan överleva mina attacker. Hon svarade: "Krasse! Det kan du odla på ett papper." Denna tvivelaktiga tillit till mitt nyvunna trädgårdsintresse gjorde mig upprörd. Jag hotade dock inte med att börja med hampa i garderoben, men jag hotade med att vända mig till min syster för att få råd istället för att fråga henne. Hon veknade och sa att jag allt kunde odla tagetes också. "Det klarar vemsomhelst".

Sen sa hon: "Plantera? Du håller på att bli vuxen!" ÖVER MIN DÖDA GRAV! Eller nåt. Jag är fan inte vuxen. Jag vet ingenting om pensionssparande, navkapslar, barnafödande, virkning, sängbäddning, ETT glas vin till maten, redning, försäkringar och så vidare.

Dock känner jag att jag kanske borde skaffa ett häftigare intresse än plantering, jag vet inte om det passar min svartluggiga image att odla tagetes i fönstret. Jag vet till och med skillnaden mellan såjord och vanlig blomjord. I'M GOING DOWN! Kanske borde jag skaffa ett band. Det är häftigare. Kanske borde jag byta stil till typ öh, gothare eller nåt. Bara för att ha någonting att göra.


Veckans begrepp: Postpop. (Brillan har förklarat att det är popmusik man köper på postorder)


/ando

alkohål i ögat

Efter ännu en helgs intensivt festande och vinintagande känner jag mig inte... helt fräsch. Jag känner mig mer som en skabbig röv marinerad i billigt tyskt lantvin. I somras, när jag och exet gjorde slut för första gången, så festade jag också sjukt mycket vilket resulterade i att jag fick hål på hornhinnorna i ögonen. Eller tja, det var väl inte festandet i sig som ledde till det, utan att festandet ledde till mongofylla vilket i sin tur ledde till att jag vinglade hem till folk och sov över utan att ta ur linserna. Linserna förvandlades från synhjälpmedel till en frodig bakteriehärd och jag fick hål i ögonen. Och nu känner jag att det är på g igen. Man blir sjukt ljuskänslig och rödögd och så gör det ont som satan. Alltså tänker jag helhjärtat joina Andy i den vita veckan samt glida runt i glasögon och hoppas på att ögonen helar sig själva.

Helgen gick i mangos tecken, för det var där vi hamnade både i fredags och lördags. Goesta var där och det var kul, vi gick ut och rökte och smorde våra egon ("jag gillar verkligen din blogg" "åh jag gillar din, du skriver så bra" "du med, du skriver jättebra" "fast du skriver också bra"... typ så hehe). Och igår så kom det fram en snubbe och sa att han läst den här bloggen! Jag var full och dum och fattade ingenting, vem var han? Om du läser detta så vill jag bara säga hej, och tack, och vem är du? Spännande att folk som man inte känner faktiskt läser här utan att vara tvingade av mig! Eh jag kanske borde börja censurera mig lite och inte skriva röv fullt så ofta... vill ju inte att folk ska få fel intryck... jag är egentligen hemskt liten och söt och oskyldig och super inte alls som ett galet djur, orerar om rövar och släpar hem män efter krogen.

HAHAHAHA!

Igår, på famösa mango, tjatade en brud i toakön om att jag verkligen, VERKLIGEN såg ut som Carrie i sex and the city. Uhu? Det var nog menat som en komplimang, men FFS CARRIE?! Jag vill se ut som en lite mer synthig, fetishistisk version av Audrey Hepburn, inte nåt getkött från sex and the city. Igår hade jag korsetten så hårt snörd att jag idag har blåmärken på höfterna, jag är ju dum i huvudet. Men med jävligt snygg figur. (Med korsetten på alltså, tycker jag iaf, vet inte om andra tycker det dock, de tycker nog bara jag är lite underlig som hoppar runt på indieklubbar i hårt snörd korsett.)

Det händer rätt ofta när jag är ute att jag träffar bekanta, men att jag verkligen inte kan placera dem. Det börjar bli pinsamt. Dom säger hej och hälsar och jag bara står där och försöker spela med medan jag mentalt bläddrar igenom alla jag känner. Jag menar inte att vara oartig, min vän Tamre har en teori om att jag håller på att förbvandlas till min mor som är känd för att vara extremt virrig. Usch det hoppas jag verkligen inte, men desvärre är det nog sant.
/jess

Nya barnsagor

Jag och Fredrik har roligt:

Den pilska stjärtjungfrun
Rövluvan och vulvan
Fnaskungen
Alice i underlivet
Den fula anusungen
Pomperipulla
Lejonpungen
Skönheten och Rövdjuret
Djungelbaken
Bamse
Nalle Pök
Balle Banka
Rövskiten & de sju härjarna


Fredriks favorit: Den fula anusungen
Andrea's favorit: Lejonpungen


Fler titlar ?

/r.

utflykt i misslyckandets tecken

Jag och Fredag tänkte ta tag i dagen och göra en trevlig söndagsutflykt. Därför köpte vi en bullängd och tog med te i en sporadisk termos (petflaska). Sen gick vi ut i solen (stormen) för att leta upp en trevlig bänk där vi kunde ha picknick. Alla bänkar var översnöade och när vi till slut (svettiga, förbannade, bittra) hittade en som var helt söndersprayad av töntiga ungdomar från HOODEN så försökte vi äta bullen. Fredrik gnällde och var kissnödig, jag blev förbannad på bullen som var kletig och äcklig och alla som gick förbi trodde att vår teflaska var öl eller hb vilket ledde till att vi blev utstirrade. Jag skrattade dock som en jävla galning åt situationen vilket fick pensionärerna som gick förbi ännu mer vatten på sin kvarn att vi verkligen var alkisar. Sen gick vi hem. Vi insåg helt enkelt att vi var aningen tidigt ute för att avnjuta våren. Tålamod is the shit.

Jag är inne i en depressiv thecureperiod och det mest passande citatet för denna dag är inte helt otippat eller ens moget "is doesn't matter if we all die". Nu ska jag och Freddie lyssna på den och förbanna alla lyckliga jävla par som står och äcklar sig överallt med barnvagnar.

Tjolavipp.

/r.

Jag har ingen karaktär

Återigen i Kistan. Greven bjuder på kaffe och jag berättar om helgens aktiviteter vilket inte skiljer sig nämnvärt från övriga inlägg. Men ändå.

Jag har tagit ett heligt beslut som har bevittnats av Grizzlan (igår när vi vinglade uppför Den Långa Trappan) och Greven. Jag ska ha en vit, eller i alla fall grådaskig vecka. Detta innebär att jag inte ska dricka en droppe alkohol förrän lördag, tidigast. Direkt efter att jag hade avlagt detta Otroliga löfte berättade jag för Fredag hur härligt det skulle vara att dricka vin på en gräsmatta någonstans. Jag har ingen karaktär.

Men varför detta beslut? Helgen var inte miserabel. Jag har inte spytt spagetti genom näsan (som min systers hund Miro brukar göra ibland för att få uppmärksamhet), jag har inte vaknat bredvid varken min föredetta körskolelärare eller grannen, jag har inte ens gjort något värre än att leka auktionsutropare vid godisautomaten vid Hötorgets tunnelbanestation. Men, jag har lyssnat för mycket på The Cure och börjat tro saker som inte existerar. Jag är helt enkelt knäsvag och töntig, men gör mitt bästa för att förtränga det. Detta i kombination med en tjej framför mig i toalettkön som jag får starka impulser att kniva ihjäl, trots att vi aldrig har pratat med varandra. Jag känner mig som Petrarca, skillnaden är bara att det inte är Laura som dör i pesten i detta nu, utan det är jag som förtvinar i vinångor. Det jag luddigt försöker säga (och förtränga) är att jag kanske är lite smått nere. Trots att jag inte bor i källaren.

Detta botas härmed med hjälp av:

1. Freddes skämt om Carola samt hans kaffebjudningar och vi-röker-genom-fönstret-förslag

2. LITTERATUREN, utan prettovarning

3. Grizzlans uppskattning när jag dansar till Come on Eileen i hennes rum

4. En jävla massa cigaretter.

Dagens chock: Westbang har slutat röka. Nu känner jag mig som den enda rökaren i världen. Hon och jag skulle liksom blossa i våra gravar tillsammans. Jag är i upplösningstillstånd.

Idag fyller förövrigt Jollan år, och det innebär att det är exakt 6 månader tills jag fyller 20 pling. Jag är inte exalterad. Det här är inte TV3.

Jag måste verkligen ta tag i mig själv nu, jag känner det. Det här går bara utför.

Ruby

tanterna loves me

Jaha.

Jag vaknade vid nio av att mina roomies skulle till sina respektive skolor. Jag vred mig plågat i den inströmmande morgonsolen. Sen gjorde jag tappra försök att somna om trots att Brill & Jess levde om med skåp och kastruller (?) Till slut gav jag upp. Men då åkte de förstås så där var jag: vaken & ensam. Yippie.

Jag bestämde mig för att ta tag i dagen, gick därför upp och åt två mackor och drack en liter vatten. Sen drog jag på mig jeans och gick ut för att avnjuta dagens första cigarett.

Eftersom jag inte gillar känslan av att vara ledig (fri skrivtid) och overksam så bestämde jag mig för att åka till stan och sätta mig någonstans och skriva. Hamnade på kulturhuset, och där satt jag i kanske en timme. Jag ska nog inte sitta där mer. Jag var nämligen omringad av ungefär 400 äldre män som luktade odeur d´hommes veille (wild guess) öh, gamla män. Det var tråkigt. Dessutom blir jag alltid så paranoid av att sitta bland folk och skriva, TÄNK OM DE LÄSER VAD JAG SKRIVER OH MY GOD.

Efter att ha fått någon slags nu-kan-jag-känna-mig-aningen-nöjd-känsla så gick jag därifrån. På Sergels Torg var det massvis av människor och en tjej höll ett tal om kollektivavtal och ungdomar på arbetsmarknaden och så vidare. Sen spelade tre gamla rävar "imagine" av Johan Lennon. Jag fick världens fredsstämning och var tvungen att ringa min mor för att dela med mig av upplevelsen. Hon blev glad, den lilla socialisten. Sen ringde jag Fredde och nu har vi stämt möte någonstans någongång idag. Öh. I alla fall tänkte vi gå på Strindbergsmuséet. (Tidigare nämnde jag ju att man helst ska hitta på en sofistikerad aktivitet om man vill locka Greven ut ur sin Kista, därför sa jag Strindbergsmuséet så att han kan få känna sig beläst och belevad, eller nåt.)

Ikväll ska Grizzlan ha middag för sina tjejkompisar och jag har bjudit in mig själv. Den planerade maten verkar helt underbar. Jag gillar mat som man bara får utan att behöva laga. Igår var jag hon T för att reda ut en massa tjafs, det kändes länge hopplöst men det blev bättre efter ett tag. Han bjöd nämligen på mat. Haha. Nej men vi löste det väl så gott det går. Helt sjukt god thaimat i alla fall. Jag måste bjuda igen honom någongång, jag funderar på att göra världens godaste lasagne i hans ugn (vi har nämligen ingen hemma hos roggie). Dock känns det inte helt bra än, med tjafset alltså. Och eftersom T har snokat reda på den här bloggen så KAN JAG INTE LÄNGRE SNACKA SKIT OM DIG :) Jag skojade bara. Inget kan hindra mig från att snacka skit om folk. Hahah.

Anyways, en jobbig grej är att jag igår fick reda på en sak om imorgon som jag inte ville veta. Därför ska jag låsa in mig och se schlagerfestivalen och hata Carola tills mina lungor är röksugna och då ska jag ta en cigg. Bra plan.

Baba Sonic i onsdags, var en jävla härva. För det första så mådde jag jävligt bra hela kvällen förutom vid de tillfällen som tjafs uppenbarade sig, men det var inte så ofta thank god. Mitt tidigare nämnda schema blev inte av alls, tyvärr. Detta då eftersom vi gick till ÖLRAVE först och det sög blodröv. Därför kastades hela kvällen om. Vi kom inte till Baba förrän ett kanske, och då var vi så taggade att scheman inte kom på tal.

En rolig grej är att hela postpunksgänget från Grottan dök upp, däribland Roggah den gamle röven. Jag kände mitt Grottanhjärta bulta lite hårdare vid hans nyfriserade och rödsvartrandiga uppenbarelse. Naturligtvis så var gänget tvunget att hävda sig genom att demonstrativt knuffa in de som dansad epå dansgolvet, i väggen, när de skulle gå förbi. Det var skrattretande. Det roligaste med Häftiga Alternativa Stilar, är att de alltid måste leva upp till sina stilar. Exempelvis så måste de där postpunkarna vara jävligt dryga och överlägsna var de än är, det vill säga, är de på Baba (vilket är TOTALFEL och TOTALTÖNTIGT för dem) så måste de se ut som att de egentligen inte hör hemma där hela tiden, inte prata med någon utöver sitt egna häftiga gäng, och dessutom titta överlägset på folk omkring sig som inte Tillhör Gänget. Rätt jobbigt, verkar det som.

Sen fick jag ett skamligt förslag av Brittas trummis som erbjöd sig att sova i samma säng som mig. Sen spillde hon öl på mig men eftersom hon var så glad så märkte jag det knappt.

Jag glömde också totalt bort att det var någon slags föreställning på skolan igårkväll, det hade jag velat se, men jag var så upptagen med att hänga på St Eriksplan.

BTW, tusentals gamla förbipasserade tanter börjar prata med mig när jag sitter utanför vår port och röker. Jag som försöker vara så svår och läskig i en tants ögon! De verkar mest se mig som en liten flicka som behöver en kompis i lämplig ålder (typ 75) TROTS mitt svarta hår och BLEKA ansikte! Jag har de senaste dagarna fått ungefär 4 kommentarer gällade vädret, 3 om att jag borde sluta röka och ungefär 56 rynkiga (men söta) tantleenden. Kanske borde jag börja sticka, för att bygga på dessa nya relationer?

Jonteboy ringde mig igår frpn Linköping, jag inspirerade honom at göra en blogg. Nu ska jag se om jag hittar den.

Tjolavips.

/Rub.

Näsflöjt och nu är det helg igen

Jag måste berätta om träffen med biologen i onsdags. Tror ni att mina goda intentioner höll? Tror ni att vi tog ett sansat glas vin och sen var det nog? Tror ni att vi åkte hem var och en till sitt? Tror ni att jag gick i skolan dagen efter? HELL NO! :D Att ha karaktär är ändå så ute, har jag hört. Vi träffades alltså på söder. Det där med att vara blyg och rodnande likt en engelsk ros höll i ungefär fem minuter. Jag blev riktigt glad när jag såg hans långa uppenbarelse stå där och vänta. Jag gled upp bakom honom och hälsade. Egentligen hade jag velat nypa honom i rumpan eller nåt liknande som man brukar göra när man glider upp bakom folk som står och väntar på en, men jag fegade ur. Istället sa jag bara hej med världens största leende. Vi diskuterade lite om vart vi skulle gå. "Jag MÅSTE sjunga karaoke" deklamerade han och vem är jag att motsätta mig ett sådant basalt behov? Han tyckte att det lämpligaste stället att göra detta var på gröne jägaren (GRÖNE JÄGAREN!!! Min största hatkrog ever! Men jag gick med på det...) Vi drar alltså till gröne jävla jägaren, köper öl och pratar om vattenpipor. Sedan glider han upp på scenen och river av I can´t get no satisfaction. Han sjunger bra, jag tror att han är en såndär supermusikalisk människa. Sjukt roligt att se honom där uppe på scenen med sina två meter och det där breda leendet som liksom klyver hela hans ansikte.

Sedan drog vi till skeppsbar, det skulle vara någon grej som hette ölrave där och eftersom han sa att han var sugen på öl så lät det ju bra. Dock var det helt dött där, och när Birtha och Andy kom så ville de dra till baba. Vid det här laget var jag fortfarande övertygad om att jag skulle gå i skolan dagen efter, så jag sa nej och tyckte att jag borde åka hem. Han tyckte att vi borde åka hem till honom och röka vattenpipa, men jag var hård som sten. Tills jag erbjöd honom att följa med hem till mig istället. Så B och A drar till baba och vi drar hem. Där lyssnar vi på Depeche Mode och har en djup diskussion om filosofi. Jag älskar att diskutera på fyllan, det är verkligen det bästa. Sedan är det dags att gå till sängs, och när B och A kommer hem flera timmar senare sover vi fortfarande inte...

Nästa dag så väcker han mig genom att förtjust meddela att hans näsa kan frambringa ett visslande ljud. Detta tycks glädja honom enormt, och han försöker vissla fram I just can´t get enough. Jag har aldrig blivit väckt av en man som visslar fram gladsynth med näsan. Visselljudet avtar efter ett tag, och för att mota bort hans besvikelse erbjuder jag honom min gamla altflöjt. Han tutar lite i den ett tag, för att sedan spela felfritt I just can´t get enough, braveheart musiken och en massa andra låtar. Jag är grymt imponerad. Inte ens jag som spelade flöjt i sju år kan ta ut låtar bara sådär. Supermusikalisk, som sagt. Andy som blir väckt av flöjtspeleriet är dock inte lika impad. Sedan går vi och köper thaimat och det är jättesoligt ute och jag får en känsla av vår och sprittande, porlande glädje.

Egentligen kanske det är helt fel att dra hem någon som man vill lära känna bättre första kvällen man träffas, man kanske ska dejta i typ hundra år och gå igenom uppväxt och familjeförhållanden och sånt, man jag vill inte! Fatta så tråkigt att ha en kul kväll, och sen bara åka hem själv när man vet att partyt kunde få fortsätta hela natten i mitt rosa rum (hehe). Jag känner verkligen inte för att spela spel med den här snubben, även om jag brukar vara expert på att vara superbrudig och hålla på min Regler och följa ett visst mönster och känna att han är Man och jag är Kvinna och Så Här Bör Man Inte Uppföra Sig. Äh fuck that. Han är ändå inte typen som bryr sig ett shit om sånt, tror jag.

Ikväll ska jag bjuda mina vänner på middag. Det är nämligen så att Cam ringde för några dagar sedan och förklarade att jag skulle bjuda dem på middag hemma hos mig på fredag, så det var bara att acceptera. Jag ska göra en kikärtsgryta med banan och äpple, jasminris och till efterätt chocklad och hallonmousse. För det mesta är jag väldigt ointresserad av mat och skulle önska att det fanns ett piller man kunde ta så man slapp äta, men ibland får jag faktiskt till det. Sedan går vi väl ut, det brukar ju bli så.
/jess

Fulsummering av min internetdagsbokstid

16 år:

”Jag är på jäkligt bra humör och till helgen blir det fest!”

17 år:

”Jag spydde i en fotbadsbalja vid fyra och vaknade vid tio och tänkte; fan vilken äcklig dröm jag drömde att jag spydde i en fotbadsbalja i Sofias källare. Sen öppnade jag ögonen och såg HELA härligheten och tvingade Sofia att distrahera sina föräldrar så att jag kunde tvätta baljan. Hahah”


18 år:

”JAG KAN KÖRA BIIIIIL!!!!!! Jättekul att stanna med Sofia och röka, sedan fara fem meter och stanna och röka igen. Hahahaa. Mitt främsta nöje.”

”Vad har hänt med mig och mina ambitioner, baletten, teatern, MVG!?!?!?
Igår efter teatern säger Kullen; vi har fest! och jag och erik säger ja så vi far till Hemköp i Eriks lilla gröna bil och köper 15 liter öl sen far vi till Jonte och leker ölspelet. Jag dricker öl. Jag dricker öl. Jag pratar om saker jag inte borde och jag röker ryska cigaretter. Sen försöker jag doppa Mickes huvud i toaletten och kvällen slutar med att jag somnar på Jontes säng. Jag vaknar tusen gånger av saker som att Jonte kommer och hoppar på min mage så att jag vill spy, att Micke säger "nu har Andrea däckat" varav jag ler och anstränger mig att försöka se förnuftig ut. (misslyckat.nu) Sen kommer elin och hoppar och jag vill bara dööööö.”

19 år:

”Jag har lärt mig lite nytt:

Fyra lediga säten på tunnelbanan kallas för "ÅÅÅÅH asså en ledig fyra!!!"

Folk på biografer i stockholm pratar högre än i Boden.”

”Pappa igår: nu när jag har tagit några öl så vågar jag säga det, Andrea, kan du inte skaffa dig en gedigen utbildning?”

Tjolavipp. Så var det med det.

Ruby

Många frågor och några svar (faktiskt)

Vi har precis tagit foton till antalogin som vi ska göra nu i vår. Alla blev snygga utom jag. Fast eftersom jag och Hängpsalmen har slagit fast att vi Alltid är så jävla coola så bryr jag mig inte om det.

Igår var ball, jag käkade två nektariner till Grizzlans förskräckelse och sen skrev jag 6 sidor till inlämningen idag. Jag läste igenom och läste igenom tills jag blev blind, men jag kunde inte ta bort någonting. Antagligen kommer det bli sågen nästa torsdag då kommer jag MINSANN FÅ HÖRA hur fel jag hade och att jag tramsar för mycket som vanligt.

Igår snackade jag och Hängpsalmen om att vi kanske borde vara mer samhällskritiska. Hittills är den enda förmedlade sammhälskritik i den här bloggen mitt hat mot Carola. Detta måste utvecklas, inte hatet mot Carola utan vår SAMMHÄLLSKRITIK. Hängpsalmens kritik består mest i att det är fel att köpa dyra strumpor och det känns inte tillräckligt. Vad Grizzlan ogillar just nu vet jag inte alls, dock var hon bra på att avbryta min författarkarriär igår när hon bara VAR TVUNGEN att berätta om någon papegojart som hade blivit utrotad på 1700-talet samt att det i ungefär en miljon år hade tillverkats någon slags odugliga yxor av apmän utan att forskarna förstod varför. w00t?

Igår skrev en brud till mig och frågade om jag visste någon som behövde en inneboende. What? Ser jag ut som en inneboende? Varför frågad ehon mig? Hur ser de ut? Ihopträngda? Tärda? Herregud. Hur kunde hon veta att jag är det? Hon påstod att det var en "wild guess" men jag vet att hon ljuger. Jag blir paranoid. Finns det mer saker som någon vet om mig? Har hon sett min fantastiska luftmadrass i vänstra hörnet (nedanför bokhyllan) i vårt vardagsrum? Jag ska börja se mig omkring när jag går ut och röker.

Ikväll ska jag & Hängpsalmen till Baba. Grizzlan ska inte med eftersom hon ska träffa Biologen. Det är trist, fast kul för henne. Jag och HP (jag orkar inte skriva ut hennes namn) har också stora planer för kvällen. Eftersom jag aldrig har haft så jävla kul på Baba så måste detta åtgärdas och det genast. Jag har någon underlig föreställning om att det alltid är svinkul där vilket medför höga förväntningar på onsdagar. Detta måste brytas, eller följas upp. Därför: jag och HP ska göra ett utförligt schema. Om det skulle bli så att vi börjar prata med någon, så måste det vara helt enligt schemat. Schemat kan se ut så här:

22.55 Köpa två öl eftersom de blir dyrare efter 23.00
23.15 Sitta i soffan till vänster och prata om HPs nya skorts
23.32 Dansa hamsterdansen

Och så vidare.

Det hela känns som en strålande idé. Om någon jobbig börjar prata med oss kan man alltid avbryta konversationen med en riktig anledning: "Du polarn, jag måste gå och röka enligt mitt schema." GRYMT!

Jag läste en annan blogg imorse, av en tjej som är så outhärdligt pretentiös och bara skriver om: "MITT FÖRHÅLLANDE TILL KONSTEN", "MIN STORA POESI" samt "ALLA ROCKSTJÄRNOR JAG MÖTT I TAXIBILAR". Det gör mig underlig till mods. Borde jag också bli pretto och kursivera stilen ibland och skriva saker som: i ditt hjärta drunknar folk i brunnar ? Jag håller mig till rövskämt. Och NEJ, jag bryr mig inte ett dyft om att folk kan få en aning alkoholiserad och oseriös bild av oss här hemma hos roggie.

Appropå Roggie, så saknar vi honom. Mysteriet med hans försvinnande har aldrig lösts. Kanske dammsög jag upp honom? Kanske ligger han i en sko någonstans i HPs garderob? Kanske svalde Tomten honom i ren frustration. Det var faktiskt samma kväll som vi hade förfest som Roggie försvann. Är det ett brott i ren svartsjuka? Packade Roggie sin väska och skuttade iväg? Men vem skruvade upp honom? Fredde? Men han har ju redan en vas, varför skulle han vilja ta Roggie ifrån oss? Så många frågor och så få svar, som Tofflan (Grizzlan) skulle ha sagt.

Förövrigt har jag inte hört av Greven i Kistan på flera dagar nu. Jag undrar om han har försmäktat under sitt bokberg eller om han har pumpat upp musklerna så hårt att de helt enkelt har exploderat? Har han målat in sig i sitt självporträtt?

Det känns som att jag ställer väldigt många frågor idag utan att besvara dem. Därför måste jag nu kompensera detta oerhörda genom att svara på några andra saker. Öh. I alla fall:

1. Ja, igår åt jag faktiskt TVÅ nektariner
2. Roggie är inte alls ett husdjur, jag skulle knappast kunna dammsuga upp ett husdjur? (Dock körde jag över mitt första med min dockvagn, den var grön. Dockvagnen alltså inte husdjuret)
3. Nej, jag tänker inte utveckla meningarna som handlar om Fredriks "vas". Det får ni ta med honom.
4. Nej, Hängpslamen är inget könsorgan, det är Brillans nya smeknamn.
5. Nej, hon är inte religiös. Det var bara det att jag pratade med Djoko igår på telefon. Han har en spelning idag och jag frågade honom om han skulle "rulla runt med sina groupies i hängpsalmen". Självfallet menade jag egentligen Sänghalmen. Det blev bara fel. Eller som Henke (basisten i mitt första band, jag gick i sjuan han i åttan) skulle ha sagt: "jag TÄNKTE fel" (Henke myntade även ett roligt uttrycks om han använde varje gång han spelade fel: "Jag har så svettiga fingrar, de glider")
Nog om honom. Sist jag såg honom jobbade han på OKQ8 i Boden. Han sa ingenting om svettiga fingrar, kanske var det bara puberteten i fingrarna eller nåt.

Nu har jag svarat lite grann i alla fall. Hoppas att ni miljoner kära läsare av denna blogg känner er tillfredsställda med det.

Jag borde köpa cigg, mitt livselixir i må-bra-helvetet.

ruby.

ur led är min tid

Hörni Andy och Brill, vad tycker ni om den prima bilden jag fixade ihop, är ni nöjda, är vi snygga nog? Jag tycker att vi är fett snygga, så heta att denna blogg snart kommer förvandlas till värsta knullbloggen och vi kommer behöva slå bort intresserade aspiranter med sabel, typ. Dessutom så är vi tre olika typer så det kommer finnas en smak för alla. Jag kan vara chocklad och så får Birtha vara vanilj och Andy lakrits. (baserat på hårfärg, eh, eh?) Jag tror att det kommer att bli en succé. Tre heta kvinns som delar lägenhet och rövskämt och som ibland ligger och gnider sig mot varandra när vinintaget överskridit en viss gräns, fatta hur hett det är, vi behöver bara kontakta AB eller expressen och så kommer de smälla upp vår blogg på löpet som den nya SEX och SPRITCHOCKS-BLOGGEN!

Vilket vore en intressant förändring med tanke på att det är typ 3 pers som läser här nu. Jag försöker faktiskt ihärdigt marknadsföra vår blogg, men mina vänner är så trötta på mitt gnatande att de inte vill ha det i virtuell form också.

Men Goesta, jag tackar för länkandet! :)

Shit jag är i datasalen och nu väller nån ny jävla journalistklass in och ska ha lektion. GET AWAY FROM ME JÄVLA MURVLAR! Och måste ni verkligen ha lektion för att lära er statview (statistikprogram)? Amatörer! Jag har minsann gått här i mer än ett år och jag vägrar lära mig statview, jag började inte JMK för att hålla på med matte, allting som ens liknar en siffra håller jag mig på replängds avstånd ifrån.

Imorse var jag sen till en uppsatsopponering, som alltid. Jag har kommit i tid till skolan typ en gång, och det var bara för att jag hade råkat ställa klockan en timme för tidigt. Jag är alltid, alltid sen till allt och så har det alltid varit. Den enda gången jag var tidig var när jag föddes, då var jag två månader tidig höhö. Men seriöst jag tror att mitt tidsbegrepp är så mycket segare än andras, ni vet att man ofta kan säga hur lång en minut är eller ungefär vad klockan är trots att man inte har någon klocka på sig, man bara känner av det? Not me. Jag har för det mesta ingen aning om vad klockan är och blir alltid lika bestört när jag glider runt i affärer eller bibliotek och upptäcker att nu stänger det och klockan är 18, trots att jag trodde att det var morgon ungefär. Min enda chans att komma i tid vore om jag alltid satt färdigklädd, mätt och mejkad på en liten stol med ett stoppur i handen och begav mig iväg en timme tidigare än nödvändigt. Men det är jobbigt för jag märker att folk blir irriterade, men det är inte meningen och jag försöker verkligen!

Andy du får alltid ligga och gnida dig i min rosa säng, OM inte jag och biologen ligger och gnider oss där, då får du inte vara med, även fast jag vet att du vill. Imorgon ska jag då träffa biologen på nytt. Jag är fett nervös, förra gången vi träffades var jag ett galet snuskigt fyllo som drägglande kastade mig över hans kropp, nu kommer jag vara timid, blyg och rodnande likt en engelsk ros. Han kanske vill ha fyllepervot? Måste jag supa mig dyng INNAN vi träffas? Ahh jag HATAR det här att lära känna nya människor, det är så jobbigt, kan jag inte få vara dyng jämt (tragiskt) eller alltid få ha samma pojkvän och samma vänner?

Men nu är det ju inte så, jag får helt enkelt ta tjuren vid hornen, få tummen ur, arslet ur vagnen, bita i det sura äpplet osv. och träffa honom och se vad som händer. Det går nog bra, det brukar göra det. Men bättre att nojja som fan innan så slipper man bli besviken. VADÅ UNGDOMLIG APTIT PÅ LIVET?! Jag är mental (alkad) pensionär.
/jess

Dagens diss m.m.

Dagens diss går utan konkurrens till Ino i min klass, detta då enligt mig & min klasskamrat Hultsfred97(4-Evah). hon håller helt enkelt ciggen HELT FEL och borde egentligen inte alls få stå bredvid mig och Hultan när vi röker våra cigg HELT RÄTT.

Det är någonting med SOTklassen på skolan som gör mig olustig till mods. Jag vet inte varför, men jag känner verkligen att jag inte vill samarbeta med dem alls. Kanske för att de får hålla i en mikrofon då och då, något som jag inte får. (Joförsig har Lillröven en egen hemma i kollektivet vilken jag förmodligen får greppa anytime menmen) Jag gillar inte stämningen som infinner sig när de är i närheten, när de ska tala med TEATRALISK stämma och sjunga falskt i cafeterian. En del är förstås bra & roliga men klassen känns läskig. Dessutom äcklar faktumet mig att en jobbig jävel i min närhet stöter på en av brudarna där, trots att han har både fru och barn. Trohet is the shit.

Detta skriver jag BARA eftersom jag har gått ut med någon slags bloggimage att jag ska snacka skit om allt och alla. Jag känner inte att jag har uppfyllt detta tvivelaktiga löfte och måste därför ta tag i det nu.

Vem kan jag mer snacka skit om? Att jag blir förbannad på Carola är knappast revolutionerande eller ens intressant, det är väl ändå tanken på att någon av de som jag orättvist smutskastar kan läsa detta som gör det roligt? Samtidigt skulle det inte vara kul alls att förtala någon jag VET läser det här, till exempel någon av mina bloggers-in-law, Lillröven och Grizzlan.

Jag skrev rätt mycket igår, det är roligt. Faktum är att jag kom hem efter en "heldag" med Ino, (Vi gick på café och pratade om texter med mera. Jag drack kaffe och åt en svartboll och hon festade till det med varm choklad och en BISKVI)till en tom lägenhet. Detta kändes underligt, jag är van vid att ha folk vid sängkanten all night om jag säger så. Jag försökte roa mig på bästa sätt vilket ledde till att jag kokade pasta, satte mig på Grizzlans säng (öh, det gjorde väl inget, Lady Pink?) och skrev på projektet. Som alltid när jag har varit Kreativ och Duktig så kan jag slappna av efteråt och se på Outsiders utan att känna mig vedervärdig. Tyvärr innehöll inte Outsiders några freaks. (som programmet som delvis handlade om en 52årig dude i England som roade sig med att klä ut sig till Peter Pan och skutta runt i grannskapet med sin tjej Tingeling (en köttbullsaktig gothälva han hittat via en kontaktannons på sin hemsida)

Sen ringde jag en av mina systrar och tvingade henne att lyssna på mitt ensamhetsgnäll, vilket hon fann föga roande. Dock fick jag femtio minuter av hennes tid vilket räckte för att jag skulle komma på en ny sysselsättning: skriva brev.

Jag skrev först ett brev till Brynjan, en dude i Uppsala som är ihop (och förhoppningsvis ska gifta sig) med Westbang, min förtrogna saknade lockiga underbara fantastiska vän. Sen kom jag in i brevmoodet och skrev ett brev till Westbang också, i hennes brev ritade jag även en teckning föreställnades min tidigare nämnda fascination. Denna fascination har jag dock tvärt bestämt mig för att avveckla. Jag har näsa för katastrofer, och jag känner att det är dags att dra sig undan när jag ramlar av luftmadrassen vilket jag gjorde igår. Ingen kommentar till meningen jag nyss skrev. DÖDEN I SANDLÅDAN!

Hursomhelst, igår fixade jag snabba pengar och kände mig jävligt tät och generös.

Ino: Vad ska vi göra ?
Jag: VAD DU VILL BRUDEN, JAG BJUDER!!!!

Sen tänkte jag dumt nog shoppa loss (som Fredriks skulle ha sagt) och gick till mitt lyxhäng, H&M. Som tur var hittade jag ingenting, jag var i stånd att köpa upp hela butiken samt en bra bit av gatan utanför. Jag nöjde mig med hårfärg (för tillfället har mitt hår en omisskännlig grå nyans vilket jag snabbt måste åtgärda innan jag får ryktet om att vara Grå Damen, indieklubbsspöket) och ett paket Lucky Strike.

Ruby

sorgen

Det är nästan ett halvår sedan jag och mitt ex gjorde slut. Egentligen mer med tanke på att det var struligt jävligt länge. Det var fan struligt i mer än ett år. Vi var tillsammans i fyra. Så det har ju gått ett tag och jag vill veta; när går det över? Den här sorgen alltså. Den finns för det mesta här, alltid närvarande, bakom ögonen någonstans, redo att bryta ut vid de mest olämpliga tillfällen. Sorgen tar inga hänsyn, den bryr sig inte om huruvida det är ett lämpligt tillfälle att börja störtgrina eller ej. Sorgen är inte vacker, sorgen får dig att gråta och hulka och snora som ett mycket litet barn. Den får dig att bröla som något slags skottskadat djur, den får dig att ligga på golvet gråta tills du vill kräkas. Ibland gör du det.

Ok, det blir kanske lättare. Men det går så sakta. Inte dag för dag, snarare månad för månad börjar en liten lättnad anas. Om jag är i en affär och de spelar en låt som han gillar, så måste jag inte längre släppa mina varor och gå ut fort som fan. Jag gråter inte längre på krogen och frågar dörrvakter varför han inte vill ha mig. Om jag får en impuls att ringa honom så kan jag ibland stå emot. Jag vaknar inte gråtandes på natten och jag gråter inte på det där ständiga sättet som jag gjorde i början. Då grät jag jämt, kändes det som. Mitt liv bestod av att gråta på morgonen, gråta när jag sminkade mig (inte att rekommendera, det är skitsvårt att få på mascaran), åka till skolan (vilket var som en slags fristad, även fast jag var sjukt ledsen så tänkte jag inte på det i skolan), åka hem och gråta lite i duschen, gå och lägga sig och gråta med spända käkar tills huvudvärken blev outhärdlig och jag somnade av ren utmattning. High life.

Igår tittade sorgen fram och sa tjena och idag vill den inte släppa taget. Jag och Brill (Parrot, lillröven, etc) ville se Tiga på grodan. Vi fixar till oss, drar på oss de heta rövkjolarna (kallade så för att de är väldigt tighta och rövframhävande) och slukar vinet. Sedan beger vi oss. Det är inte så lång kö utanför grodan så vi kommer snabbt fram till vakterna. Åldersgränsen var 23 men vi tänkte chansa. "Jag ser på ditt leende att du är 23" sa en av vakterna. OCH JAG MITT DUMMA RÖVHUVUD SVARAR SANNINGSENLIGT ATT JAG ÄR 21!!! Ahh, hur dum får man bli?! Vi kom alltså inte in och deppiga fick vi bege oss hemåt igen.
Hemma satt Andy och hennes T och kollade på film. Jag gjorde popcorn och joinade dem i kollandet. Sedan skulle vi gå och lägga oss. Jag går in i mit rum, viker ihop rövkjolen och stoppar in den i byrålådan. Men något tar emot, en liten vass kant är ivägen. Det är en bok som mitt ex har gett mig, någon slags dagbok där han har skrivit till mig och om mig och ritat fulsöta små teckningar (han är bra på mycket, men tecknande är inte hans starka sida...). Jag tänker bara öppna den och kolla igenom. Häpp, häpp, dålig idé. Vi har så tunna väggar, det går inte att hulkgrina ljudlöst. Andy knackar på och undrar hur det är. Jag snorar fram något om att jag hittade det här som mitt ex har skrivit. "Sluta nu" säger hon, "det där är tortyr" och naturligtvis har hon rätt. Och jag tänker att T måste tycka att jag är fan så labil, har har sett mig grina över mitt ex massor av gånger.

Idag var jag ledig. Sov jättelänge och när jag vaknade så sken solen in genom persiennerna och det kändes nästan som sommar. Jag var helt säker på att sorgen var borta för den här gången. Brill o Andy var i skolan och jag gick runt och plockade, städade och lyssnade på Depeche Mode. Dammsög under min säng och stöter på två stora plastpåsar som ligger där, det är de kläder som jag hade hemma hos mitt ex. Tänker att nu är det dags, de kan inte ligga där under sängen längre, jag måste ta tag i det och sortera dem och slänga och så. Drar fram påsarna, häller ut kläderna och då är det naturligtvis klippt. Åh, där är pyjamasen han gav mig, titta där är mjukisbyxorna som jag brukade ha när vi kollade på film, jösses, där är de där små genomskinliga underkläderna som aldrig fick stanna på särskilt länge och där ligger hans gamla t-shirt och luktar av honom. Jag drar in hans doft och gråter, gråter, gråter tills den är alldeles våt.

Men, det gick över. Jag klarade av att sortera, till och med slänga vissa grejer. Och nu ligger resten av kläderna högst uppe i min garderob och där ska de fan få ligga, för jag tänker inte se på dem igen på ett bra tag.

Om jag inte hade mina fina sambos så skulle det här vara så jävla mycket jobbigare. Att bo med er är den bästa göra slut terapi som finns. Vem kan vara ledsen när kommentarer om döda grisdasar i röven och chansen till berusade kramhögar på en luftmadrass hägrar? Inte jag iaf. Ni är bäst.
/jess

monday monday shalalala

Jag blir mer och mer en vampyr eller i alla fall en jävligt läskig varulv. Jag borde ha lagt mig i sandlådan inatt. Imorse när jag vaknade i solen kände jag mig nämligen inte speciellt bra alls. Jag vet inte varför.

Kanske för att jag låg uppe och pratade med T hela natten. Jag tror att han blev ledsen också. Jag var så trött så jag förstod inte vad jag borde och inte borde säga. Sen vaknade jag flera gånger av att han strök undan håret ur luggen på mig. När jag vaknade var han borta. Jag har ett svagt minne av att han åkte till skolan halv åtta. Jag undrar om han sov någonting överhuvudtaget.

Jag fick veta av T att ett av mina gamla ex hade snackat asmycket skit om mig på en fest i Fruängen. Jag ogillar verkligen den grabben, men det är ändå jobbigt. Han ska ju liksom dyrka mig. Haha.

Chock 1: Jag har inte rökt en enda cigg idag eftersom jag 1. bara har en kvar 2. inte har några pengar

Chock 2: Tänk om T blir kär i mig? Vad ska jag göra då?

Chock 3: Jag har bestämt mig för vad jag ska söka för kurser på universitetet.


Nu ska jag hem till kollektivet och sova.

Sleeping is giving in, no matter what the time is


ruub.

btw

Förövrigt, häromkvällen låg och och Grizzlan i soffan och såg på TV. Vi kom in på ämnet lammkött. Jag menar att jag är så pass ung att lammkött för mig skulle bli en sjuttonåring. (Joförsig avverkade jag även det när jag var hemma i Boden över julen, jag våldtog i princip en svinsöt sjuttonårig gitarrist med blå mössa) Grizzlan är även hon ung och spänstig. Hon sa i slutet av diskussionen: "Jag är trött på getkött". Det tyckte jag var roligt.

En grej till. Igår när jag hade börjat dricka vin så skojskrev jag ett sms till en dude som hänger efter Fredrik på ett närgånget och otrevligt sätt. Det roliga var att jag råkade skicka iväg dt av misstag. Dock inte ett fullständigt. Jag skickade. "Ska vi kn" vilket lätt han tolkas. Stackars Fredde som verkligen kämpat med att vara trevlig OCh AVMÄTT mot den gamle geten. Nu fick geten allt vatten på sin kvarn!!! Fredrik får panik och försöker skriva ihop ett svar innan geten svarar på Fredriks (min) invit. Under tiden vrider jag mig i skrattkramper på vårt nystädade golv. Fredrik hinner inte skicka iväg meddelande "haha min kompis skickade fel" innan geten svarar "okej hör av dig sen" HAHAHAHAHHAHAHAHAHA.

Fredag: Jag tvingar Brill att fråga en karl om han vill fika med henne
Lördag: Jag för ihop Fredde med en get


so long.

ruub

woho!

Andy har verkligen rätt, vinet DÖDAR min hjärna. Jag skulle vara så mycket mer skärpt om vi inte envisades med att gå ut typ fyra gånger veckan och jag inte envisades med att supa som ett djur varje gång. Jag blir lite orolig när jag märker att jag har jävligt hög tolerans nu för tiden och att detta är ett accepterat faktum bland mina vänner. Jag är 160 och väger typ 46 kilo, att dränka en vinflaska på en timme och knappt känna sig berusad är fan oroväckande.

"Du dricker väl med måtta" säger min mor. Ha. Hahaha. Stackars lilla mamma skulle få en hjärtattack om hon visste.

Igår var vi alltså ute, as always. Igår var också kvällen då jag unleashed my inner bitch. Vanligtvis så brukar jag inte bli bitsk på fyllan, jag blir bara glad, förvirrad och mycket hångelsugen. Det började på förfesten med en hetsig diskussion om huruvida homosexuella skulle få adoptera. Ja, tycker jag och nej tyckte han som jag pratade med. Han starkaste argument var typ "barnen kommer bli mobbade" och "bögar är så jävla äckliga". Jag tycker att jag och min vän Az malde ner deras argument rätt kraftigt. High five till oss! Sen skulle vi alltså ut. Vi mötte min syster vid svampen och så kom det obligatoriska "vart ska vi nu då" tjafset. "Om vi går till mango igen så hugger jag av mig röven" morrade jag och därför är jag en röv mindre idag, för vi gick dit. Brill och Andy skulle också dit. Jag och min syster köpte fernet och det var ju röväckligt. Sen ville syster gå hem och ett tag senare ville Az gå. Det slutar alltid med att jag festar med Brill och Andy, jag kan helt enkelt inte slita mig från mina härliga sambos.

Typ kvart i tre vågar sig en kille fram. Han säger att jag är söt och frågar om vi ska dansa "ÖÖÖH JAG ÄR LESBISK" brölar jag och kastar mig i Andys famn. Stiligt. Stackars pojke.

Hemma så bitchade jag mig mot Brills ragg Räki. Han sa att han hade ont i foten. "Oooh har du ont i foten buhuhu" sa jag med världens dissigaste röst. Räki, om du läser detta så ber jag om ursäkt. Jag vet inte vad som tog åt mig. Sedan låg vi, jag, Andy och Brill på Andys madrass i en stor hög och jag högg Andy i röven med min häl upprepade gånger. Stackars Räki satt i soffan typ en mil bort och kommenterade MTV medan vi låg där i en stor skrattande hög och mitt nattlinne hela tiden gled upp så jag visade min eminenta röv för honom.

Och det bästa; idag fick jag sms av Biologen! Wohohooohoo! Han ville ta en öl på onsdag. Yes! Nu ska jag inte bli dyngfull och antasta hans långa kropp, om han inte vill bli antastad förstås. Förvånande att han vill träffas trots att jag var helt hämningslös, pratade alldeles för mycket och var alldeles för snuskig. Den här gången ska jag vara sansad, jävligt smart och rolig. Det blir bra.
/jess

franska cigg & kavajer

Fredagen: Jag, Brill & Grizzlan hade hemmakväll i fredags. Vi såg Carrie. Det sjuka med att inte gå ut en fredag visade sig framför allt på lördagen då jag var helt pigg och hade tusen idéer till projektet och krönikor. Galet. Jag dödar verkligen all slags kreativitet (förutom att komma på alla OTROLIGT bra skämt på tunnelbanan efer klubbar) med allt jävla vin.

Lördagen började med att jag gick in på Brills rum och la mig på henne i hennes säng. Hon vaknade och jag frågade om vi inte skulle "göra någonting det är ju SÅ bra väder" som världens kulturkärring. Hon svarade att hon hade somnat 6 och ville sova minst en timme till. Jag provar att ringa Fredde. Han är vaken i alla fall och jag lockar honom med att "ta en strandpromenad på söder". Sånt funkar alltid. "Ta en öl" funkar sällan, däremot "jag kan bjuda på franska cigg" funkar ofta. Han vill helst att jag ska döpa om alla vanliga sysselsättningar till något mer sofistikerat. Jag vill hänga, men säger till Fredde att vi ska ta en strandpromenad.


Det hela slutade i alla fall med att jag Äntligen hittade någorlunda skapliga presenter till Tomten som fyllde år i onsdags, att jag inser att det är roligare att titta på kläder åt Fredde än åt mig själv (eftersom jag inte har några pengar) och en liten runda vid Hornstullsstrand tills Fredde blev panisk av alla sjöfåglar. Han skrek "FÅGELINFLUENSAN" när de vaggade mot honom. Det var roligt. Naturligtvis kunde jag inte ta någon lång promenad eftersom det var så jävla kallt om fötterna. Trots solen. Trots "söder".

En annan förvånande grej är att jag har sökt jobb. Jag gick helt enkelt omkring med Brill i Gamla Stan och lämnade CVs. Det gick bra. Det var faktiskt roligt och det trodde jag aldrig. Bäst var dock när Brill gick in på DUKA och ser en jävligt delikat karl bakom disken. Hon lämnar CV och går ut. En kvart senare har jag övertalat henne att gå tillbaka och fråga om de ska ta en FIKA hahahaha. Jag är jävligt grym på att övertala folk. Jag har skulle kunna övertala min mamma att köpa brajj åt mig om jag verkligen försökte. Kanske inte men nästan. Jag är grym på övertalning. GRYM!

På lördagen efter att jag har diskat och städat så har Fredde, Brill och jag Melodifestivalskväll. Carola must die. Jag Avskyr henne. Hon är Så Jävla Obehaglig. Brillan gjorde fruktsallad och vi dog när Rednex klev upp på scenen. Sen gick dom vidare. Jag skäms över Sverige. Fast värst är förstås Carola.

Appropå det, Djoko fyller år idag och jag ringde för min sista krona och sa grattis till honom. Han berättade att han hade haft en blodig diskussion med sina föräldrar om Carola. De hade tydligen blivit upprörda när han hade sagt att han gärna skulle "dö som Carolas mördare". I love him.

Jag hade inga planer på att gå ut överhuvudtaget i helgen, men naturligtvis så hamnade vi där ändå. (ute alltså). Jag öppnade nämligen min vintetra och satte mig i fönstret med ett paket Wall Street från Estland. (jag fick det av Freddes läskiga indiankompis Mange) Sen gick det utför. Grizzlan var på fest i Bergshamra och messade titt som tätt och frågade var vi skulle och så vidare. Vi bestämde oss för Mango med motiveringen "då kanske jag kan peka ut Julian åt dig Brill". (han som kom fram förra helgen och "såg svår och besynnerlig ut")

Vi drar dit. Vi skojar med vakterna. Brillan betalar in mig eftersom jag är pank. Jag står i kön till garderoben aslänge. Sen vill jag gå på toaletten och naturligtvis möter jag kavajen i toalettkön. (en som jag är helt stört fascinerad av) Jag blir helt konstig och mitt hjärta BÖRJAR BULTA. hahahhahaa. HARLEQUIN HERE I COME!!!!!

Jag vet inte riktigt vad jag ska tänka överhuvudtaget. Vi dansar och dansar och hookar up med Brillans sporadiska ragg (och fascination) som jag har kallat för Räki så många gånger att jag nästan har glömt hans riktiga namn. (Han är jätteliten och poppig och har världens minsta röv, han ser helt enkelt ut som en randig räka därav smeknamnet).

Jobbigt nog fick jag känslan av att kajavens kompis Solariet stötte på mig. Kavajen hade dock ingen kavaj på sig utan nöjde sig med vit skjorta, HÄNGSLEN, svart väst och slips. God.

Jag, Brill, Räkan och Grizz drar hem när de stänger. Jag är i upplösningstillstånd och vill linda in mig i hängslen, västar och svart robertsmithfrisyr. Jag har varken hängslen eller minsta väst. Därför lägger jag mig i den blåa sandlådan som finns rakt utanför vår port. Pang bom ner med locket. Där ligger jag i ungefär fem sekunder och skriker tills jag kommer på att den säkert är asäcklig med äcklig bajssand. Jag kastar upp locket och kliver upp som liket ur graven. Jag går in tätt följd av brills skratt. Jag lägger mig på min madrass och det blir en orgie av Grizzlys röda nattlinne och bara ben, Brills gapskratt och min jag-vill-åka-tillbaka-ångest.

Jesus.



Ikväll ska jag ge Tomten presenten och vi ska äta vegansk sushi.


Och jag ska klippa sönder min kavaj.

Roligt skämt

Fredde: "Ja, men då måste du sova i min säng för jag har ingen madrass"

Jag: "Du är en madrass"



(high five)

At Freddie's

Hej kära blogg. Återigen hos Fredde. Han ringde mig och ville bli klippt och det slutade med att vi åkte till Netto och handlade och sedan vidare till kistan där vi nu lagar mat. På Netto fanns världens roligaste amaryllis som såg ut som en liten och mycket erigerad kuk. Fredde ville köpa den. Men den kostade 29.90 och Fredde har redan en vas så han kände att det fick räcka.

Snart ska jag och Fredrik se Antikrundan. Vi blir mer och mer som ett gift gammalt par. Vi har replikskiften innehållandes: "Bränn dig inte på kastrullen" "Har du ett underlägg?". Sheesus.

Jag kanske ska läsa Litteraturvetenskap. Då kan F bli min mentor och vi kan läsa Sartres "Äcklet" högt för varandra enda in på småtimmarna.

r.

Eftersom jag är den minst kulturella personen i en här bloggen (jag har inte precis kommit hem från Paris och jag går inte på Journaliiiiiistskolan) så tar jag mig friheten och prata om min vindrickande aningen mer än de övriga. Det mest kulturella med mig är nämligen att jag dricker rödvin ibland (ur baginbox men ändå). Igår var jag så otroligt kulturell att jag dessutom rökte franska cigg samtidigt som jag drack rödvin i fotglas. Lillröven (som jag tydligen ska kalla henne) köpte det (ciggen) åt mig när hon var i Paaaris. De var helt excellenta.

Jag brukar uppmana mina resande vänner att köpa cigg åt mig när de åker utomlands. (När jag var i Grekland i våras så bad jag om grekiska cigaretter i en mataffär varpå de slänger upp ett paket Prince) Finns svenska cigg? Det ska jag fråga min klasskamrat E, han vet allt om sånt (tror jag).

Hur som helst, jag har fått cigaretter från i alla fall Bulgarien, Turkiet (jag har vänner som gillar turistorter och billig öl) & Egypten. De från Egypten smakade röv minns jag (NEJ GRIZZLY JAG HAR INTE SMAKAT RÖV SÅ JAG VET EGENTLIGEN INTE MEN DET ÄR ETT UTTRYCK!!) De andra minns jag inte. De grekiska var jävligt billiga. Men de här franska ciggen som Lillröven gav mig är hittills de bästa.

Igår: Baba Sonic. Grizzlan upptäcker att hon har glömt/tappat sin plånbok när vi står längst fram i kön och snart ska bli insläppta. Vi övertalar henne om att i alla fall prova gå in utan leg (de frågar alltid) innan hon åker hem för att hämta. Naturligtvis känner de igen henne. Dessutom får hon ett ragg (betydligt mer delikat än de på Kolingsborg: syntaren och pizzaface) redan i kön.

Förövrigt, varför har mina inlägg fokuserats så mycket på hur jag ska komma in på klubbar och vad som händer i köer? Jag måste verkligen börja med att variera mig, härmed ska jag bara berätta om när jag åker HEM från klubbar:

När vi åkte hem från Baba hade mången alkoholig dryck passerat min strupe för att landa i magsäcken. Det var kul. Jag skulle gå upp halv nio dagen efteråt (idag) men var ändå vid gott mod. Jag tvingar Grizzlan att tvinga med Biologen (Jag kallar honom Biologen eftersom han pluggade en avart inom det) till oss istället för att hon skulle dra till honom (Biologen bodde runt hörnet) bara för att taxin skulle bli billigare.

Vi kommer hem och jag och Biologen pratar om vegetarianism och veganism och djurförsök och behandling av djur. Det var roligt. Jag blev upplivad eftersom han faktiskt verkade smart och helt ohämmat lade sig i hallen på våra tusentals skor.

Vaknade av ett sms där Tomten skrev att han hade spillt rödvin över sin relativt nya vita soffa. Kul.

Skolan idag, textsamtal. Det gick helt okej. Jag blev inte knäckt.



Jag måste skaffa ett jobb. Tanken fyller mig med obehag, likaså faktumet att jag måste söka till universitetet innan nästa tisdag eller något sånt. BLÄ. Ge mig hellre vin och franska cigaretter.


Ruby

grymma skills i kön

Efter fyra dagars vinfylla (Grizz nämnde treliters baginbox) är jag nu tillbaka i skolan med trötta ögon och värkande kropp. Vi hade författarbesök idag, och inte vilket som helst utan Inger Edelfeldt! Hon är min stora idol, lätt bästa författaren i Sverige enligt mig. Jag satt där och bara stirrade på henne när hon berättade om hur hon blir helt manisk av en bokidé och inte kan släppa taget, hennes måleri, hennes filmmanus, hennes dikter. OH MY GOD! Hon är så otroligt ball. Om jag någonsin blir en aning närmare hennes ballhetsgrad kan jag dyrka mig själv 4-EVAH.

Fick förövrigt ett mail av Brillan häromnatten. Jag vinglar runt med Fredde i Stockholm och det är joförsig jävligt trevligt och då skickar det aset: "Jag är full i Paris". Hur roligt kan man ha då?!

Lördagen var ett kaos. Jag och Grizzlan drack oss fulla, rökte genom fönstret och sjöng med i Franz Ferdinands "Do you wanna". Sen drog vi till Ace som jag har lovat mig själv att minsann ALDRIG gå till igen. (Sist var det rövdålig diskomusik och jag hade druckit äckelöl som gjorde mig trött och less). Först då miraklet i kön, jag frös som en hulahuladansös på nordpolen och kön var inte så jävla lång, men tillräckligt lång för att Grizzlan ville dra till vårt plan B ställe: King kong? hah.

Då kommer den här Tjejen och ger mig en gratisbiljett (för två personer) och hon vinkar åt mig att gå förbi kön. Jag tvekar (jag har aldrig gillat att mygla) men provar. Slänger upp biljetten framför den gruffiga vakten (som några redan försökt muta med kaffe för att få komma in utan att ha lyckats) varpå han (inte ens ber om leg) utan släpper in mig med STOR RESPEKT i ögonen. De stoppar Grizzlan för att be henne (HON ÄR TJUGOETT JAG ÄR NITTON OCH ETT HALVT) om leg och jag säger: "HON ÄR MED MIG VA" Vakten säger: Jaha okej, och släpper in henne. Jag är grym.

Vi börjar dansa. Vi dansar mer. Jag ska köpa en öl och en kille som såg ut som Julian Casablancas (höhö) kommer fram och stirrar på mig med jag-är-svår-och-besynnerlig-blicken. Det funkar.

Sen drar vi hem.

Idag måste jag städa Brillans rum eftersom jag har strött skivor, kläder och diverse andra inneboendegrejer överallt. Dessutom som jag i hennes säng inatt. Men det är hemligt.

ruub

in vino veritas

Min hjärna känns ungefär som scrambled eggs, händerna darrar lätt och ögonen är rödsprängda. Nej, det är inte influensa, jag har enbart mig själv att skylla; jag är bakis.

Vadan detta? Såhär var det. Igår satt jag och Andy hemma och hade tråkigt. Vi var egentligen inte så sugna på att gå ut, men det var ju lördagkväll och vad skulle vi anars göra? Vi rådbråkade våra hjärnor i jaken på alternativa sysselsättningar som inte innebär att man blir dyngfull och går ut och dansar, men vi kom inte på något. Jag påminde henne om att vi aldrig säger nej till en fest och hon insåg rimligheten i detta. Dessutom så hade vi ju en hel treliters bag in box med rödvin som stod i köket och stirrade uppfodrande på oss. Så A greppade boxen, jag greppade glasen och vi drack som om våra liv hängde på det.

Sedan begav vi oss till Mango. Kön var svinlång och det var apkallt, stackars Andy försmäktade i sina tunna converse. Då kommer en tjej förbi och delar ut nån sorts flyers där det står att man får komma in gratis och gå före kön. Yay! Så vi glider förbi, Andy går före mig och tjejen i entren säger åt mig att betala 60 kr. Jag fipplar fram plånboken och ger henne mina surt förvärvade slantar. Då uppmärksammar Andy denna oförrätt och drar tillbaka mig till kassan. "Ursäkta", säger hon, "men hon är med mig". Tjejen i kassan ger genast tillbaka mina pengar. Hahaha!

Andys ragg, som jag här kommer att referera till som Tomten, var där. Han var full och glad och ville att vi skulle dansa. Jag ville inte dansa, att dansa med ett fullt ölglas är inte det bästa. Hälften av ölen hamnade i urringningen på en stackars flicka. Jag tror att Tomten blev lite sur på mig för att jag inte ville dansa. Detta måste jag reda ut med Andy.

Sen åkte vi hem och jag trakasserade mitt ex med fyllesamtal. Han uppskattade detta mycket. Andy gjorde en svingod macka åt mig och som alltid när jag är full så ville jag inte sova ensam. Jag är ökänd bland mina vänner för detta, försöker alltid övertala dem att åka hem med mig och helst sova med mig i min säng när vi varit ute. Men det känns ju så ensamt och ödsligt att ligga där full och miserabel i min stora säng! Jag intog därför Birthas säng och Andy sov på madrassen. Jag hade tänkt att vi skulle prata och så men jag somnade likt en klubbad säl till ljudet av Andy som bråkade med Tomten via telefon. När jag vaknade klockan tolv nästa dag (idag) så var Andy inte på madrassen. Jag tänkte att det säkert var mitt infernaliska fyllesnarkande som drivit iväg henne så jag stapplade ut i vardagsrummet, och där ligger hon i soffan med Tomten. Jag ville fråga vad han gjorde där, men det kändes lite oartigt att fråga så i hans närvaro. Men vad gjorde han där? Varför kom han över på morgonen? Hade de bråkat? Är han sur på mig? Så många frågor och så få svar.

/jess

En oplanerad fredag

Kära Grizzlan, det är helt enkelt för att det låter så snörtigt med Grizzly, inte för att du har björndrag.

Igår efter teatern drog jag och Fredde hem till tranebergskollektivet och drack vin. Han åt dessutom choklad. Jag drack vin. Och lite till. Vi hängde på GRIZZLYS rum eftersom Berits är så stökigt (för att jag har flyttat in där) och lyssnade på Edit Piaf och körde töntiga lekar. Det bästa var att vi båda sa efter en stund av sån där avslöja-allt-om-sig-sälv-lek, att "men gud vad tröttsamt kan vi inte prata om filosofi istället, eller marxismen vad TYCKER du om det egentligen?". Naturligtvis var det roligare att prata snusk. Inga metamorfoser ikväll heller, Vi förblir tramsiga och barnsliga (trots att Fredde är otroligt välklädd.)

Anyways. Sen bestämde jag att vi skulle dra ut. Eftersom Fredde vägrade Disco Bravo (som jag egentligen bara vill gå till av en anledning, men samtidigt inte eftersom min stalker är där) så drog vi till Bacci för det var rätt billigt. På väg till Bacci går vi förbi någon gaybar som kanske hette "Torget"? Jag ville gå in, Fredrik hängde på och han köpte vin medan jag satt och tittade på killar som hånglade samt en äldre man iförd renpälsväst (!) och röda krokodilskinnsbyxor (!!).

Sen Bacci som var 100 grader varmt. Jag märkte att Fredde inte uppskattade lokalen så jag sa: "om du betalar min garderob kan vi dra till Connection".

Sen gick vi dit. Jag blev genast skärskådad av en vakt som sa "HAR TJEJEN LEG ELLEH!? DET ÄR 23 HÄRA!!!!" Jag (asfull, asglad) drog svinstolt fram mitt körkort (för det funkar ju ALLTID) varpå vakten tittar på mig som att jag var dum i huvudet (vilket jag kanske var) och säger : NÄ! Nu kommer det bästa: Fredrik (rätt blyg, svinsnäll, gör aldrig en fluga förnär) börjar KÄFTA med vakten. Hahaha. Han droppar lines som : "Men Vaddå, jag såg att du inte kollade leg på de andra som gick in?". MOHA. Jag ser direkt när det är kört. Och det var kört.

Sen blev förstås Fredde bitter och ville dra hem. Men det var roligt ändå. Men, ALDRIG mer Bacci. Hur kommer det sig att alla är över 35 och AS-stora?

Konstigast igår var att jag flera gånger fick impulsen att 1. hångla upp Fredde (inte för att jag är kär eller nåt, inte alls, men bara för att jag gillar närkontakt? eh) 2. dricka mer vin (det börjar gå utför)

Vad ska jag göra med mailet? God please help me.

Ruby

80's galej, försvaret

jess: Hejhej, jo, det är sant, jag hånglade med två på 80's och jag var FULL SOM EN KROSSAD GNU men eftersom jag hade en sjukt snygg figur tack vare korsetten så tycker jag att det är försvarbart. Korsetten var rätt obehaglig, det var ungefär som att långsamt bli strypt av en sån där boaorm. Obehaget minskade dock i samma takt som vinet intogs, vilket ledde till att tja... vinet intogs med råge. Men det är enkel matematik, jag är 21 år och borde ha lärt mig detta vid det här laget; av ca en liter vin blir man apfull. Men syntharen var rätt söt, jag minns hur jag sträckte mig efter honom i alkoholdimman. Han ville presentera sig eller nåt, jag tänkte "inget jväla knussel" och grabbade tag i hans ansikte och hånglade upp honom. Pizzaface har jag inget minne av så jag tänker hävda att Andy endast har farbricerat detta i avundsjuka på min heta synthare.

Kvällen efter var jag på restaurang med en man som jag träffar nu och då. Det var trevligt MEN eftersom jag var så grymt bakis mådde jag rätt illa. Vi åt en stor middag. Med vin. Och till efterrätt nån slags maffiga kaffedrinkar med grädde. Sen gick vi till en bar och drack mer vin. I taxin på väg hem så ville han hångla vilket i hans fall innebär DJUPA kyssar med MYCKET tunga och allt jag kunde tänka på var att måtte taxin stanna och släppa av honom fort som fan annars kommer jag spy över hans välpressade kostym. Det var en riktig pärs. Jag var alldeles kallsvettig, sådär som man blir, men jag låtsades som ingenting utan log och vinkade och slängde slängkyssar. Självbehärskning is the shit.

Igår var jag o Andy o Fredde på teater. Jag gillar teater och jag gillar Rickard Wolf men det blev rätt utdraget på slutet. Och kom igen, en uppblåsbar penis är bara rolig till en viss gräns, även om den gränsen på en förfest hemma hos oss skulle kännas väldigt, väldigt avlägsen. Sen skulle Andy o Fredde ut, jag undrar vart de gick. Jag åkte hem till mitt ex och kände att jag älskar honom galet mycket.

Men Andy, Grizzly, jag förstår inte? Är det för att jag är så stor, fet, hårig och aggressiv? Must be it.

80s galej

Okej.

Igår var jag och Grizzly på 80s. Det var sjukt. Jag var så jävla full att jag inte visste vem jagvar eller vad jag hette på lunarstorm första gången jag signade upp. Det bästa var att: Grizzly var SÅ mycket fullare än mig.

Hennes hångellista:

1. En kille som var en typisk syntare med vit skjorta svart slips och hängslen.

2. En kille som hade drag av uppspydd pizza.

Jag vet PRECIS hur Grizzly gör när hon ska ragga nu TROTS att hon säger att hon aldrig gör det MOAHAHAHAHAHAH!!!!!!!!!

När jag kom hem satte jag upp en lapp på Berits dörr: GÅ INTE VILSE I PARIS! /f.

Ruby

Korsetter & vegandrömmar

Okej. Jag har precis följt Grizzly till Gamla Stan för att köpa en korsett. Jätteskum affär med specialsydda underkläder samt då dessa korsetter. Jesus. I really feel like a boygirl öh.

Ikväll ska vi nog ut på 80s, efterfesten till Depechespelningen. Jag tycker att det är lite dyrt med 80 spänn en vardag men Grizzly måste ju få använda korsetten! Annars lär det ju bli Baba.

Berit ska kliva upp 7.00 imorgon för att ta bussen till planet till Paris. Crazy.

Jag vill också fara till Paris. Då skulle jag definitivt utnyttja alla klyschiga posegrejer jag vet. Jag skulle åka till Mont Martre för at sätta mig på ett café och dricka rödvin och röka cigaretter ur munstycken. Jag skulle springa över kullen. HAH.

Jag drömde inatt om att jag fick ett brev från en person som jag aldrig har träffat. Han ville att jag skulle organisera mig i någon slags veganförening. Han skickade med et blandband, och tro det eller ej, imorse låg det ett blandband som hade kommit med posten på köksbordet. Dock var det till Britta och inte till mig. Och det var nog ingen vegan som hade skickat det.

Jag gillar veganer. Direkt som jag får höra att någon är vegan så får jag automatiskt en bra bild av människan. Haha. Jag kanske borde börja hänga på Lava där bluefoxfjortisarna hänger och har kommunistisk ungdom-/veganmöten. Eller så borde jag fixa ett band. Jag känner för det.

Snart ska jag och Grizzly åka till systemet. Jag ska vänta utanför. Det är trist. NÄR JAG BLIR TJUGO DÅ MINSANN!!!!!

För övrigt: Jag har blivit utsedd (av mig själv) till Grizzlys officiella korsettsnörare! Jag var ganska grym trots att det var första försöket. Jag är ofta grym på saker, förutom att ragga på krogen (jag gillar det inte och blir generad och dryg) och på att INTE gapa när jag tar kort på mig själv och diverse andra dårar.

Ruby