jag klär, jag klär av mig naaaaaken

Åh, jag är trött och våt i håret. Vi har badat, jag o darling Andy. Det var roligt. Notera badat, inte simmat. Jag tycker om att bada, inte att simma. Att simma är mördande tråkigt, bara fram och tillbaka, fram och tillbaka på rad som nån jäkla vattenlämmel. Det var kanske därför jag lärde mig simma rätt sent. Jag såg inte riktigt nyttan med det, det var bara trist och så frös man. Jag fick börja simskola när jag var typ nio-tio och spenderade den genom att posa i min nya speedo-bikini (överdelen hade knäppning på baksidan som en RIKTIG BH, fatta coolheten) samt låtsas vara rädd för att hoppa från trampolinen så att killarna fick knuffa i mig. Lärde mig till slut ändå, men tog aldrig simborgarmärket och sånt flashigt.

Men eftersom vi ändå var där för att motionera så tänkte jag komprimera tråkighetsdelen så jag kunde leka fritt sen. Så jag for som ett torrt skinn mellan bassängkanterna i 20 minuter innan jag fick blodstörtning, kramp i fötterna och andnöd. Då ägnade jag mig åt att störa Andrea istället, typ vinka till henne och spankulera bredvid bassängen skrikandes muntrationer (KOM IGEN NURÅ FÖR FAAN! KÄMPAAA!!!). Andrea gav mig en tålmodig blick och sa åt mig att springa och leka, så det gjorde jag. Var lite malplacerad bland de 8-åriga småtjejerna och dessutom elak som lade beslag på deras flytgrejor. De såg anklagande på mig. Gick till bastun istället. Tjejen bredvid mig satt där som gud skapat henne och bresade som om det gällde livet. Kände mig som ofrivilligt praktiserande gynekolog. Tyckte ändå det var chill med alla nakna damer. Att det liksom är coolt med alla olika fomer och kroppar liksom peace, love and understanding, det är hippien i mig som talar. Andrea tycker det är obekvämt med alla som näckar. Jag trodde hon hade sett mig in the nude tusen gånger, hon har sagt det, men tydligen ljög hon. Antagligen så for hon med osanning av pur längtan. Därför tänker jag bjuda henne på helt stört mycket nakenhet från min sida den kommande tiden, för att kompensera henne liksom. Jag ska ligga naken i din soffa när du kommer hem baby. Alltid.

/j

Badhuset

Hör och häpna. Andrea och Jessica har motionerat. Vi åkte och simmade. Eller ja. Jag simmade i typ en timme. Jessica orkade i tjugo minuter och sen gick hon till barnpoolen och plaskade. Jag viftade på i vattnet. Sen plaskade vi tillsammans. Vi plaskade mest med en sån där avlång rund "stock" som flyter på vattenytan. Vi klättrade upp på varsin och hade fighting med "kukspetsarna".


Mannen ligger på en sån där jättekuk.

Jag spankade Jesper med min jättekuk och hon försökte jucka sig fram på sin så att hon skulle komma åt mig. Det hela bevittnades av hundra pensionärer och typ tio killar som var i basseåldern. De gjorde alla möjliga tricks för att imponera på oss. Vi gjorde tricks för att imponera på dem. Jag ramlade till exempel av trehundra gånger. Jag fick klor i näsan och vatten i ögonen. Sen gick vi till barnpoolen, alltså kissdammen. Där samlade jag ihop en sisådär tretton barnflytplastgrejer som jag tog på mig och sen låg jag som ett lik i vattnet och flöt omkring. Jesper drog omkring mig ett tag men tröttnade och sen gick vi och bastade.

När jag var ung, dvs femton, var jag ihop med en kille som körde hela kittet. Han hade en skoter som jag kreativt nog döpte till Sol (eftersom den var gul) och han hade en bastu. Som sanna norrlänningar drack vi Norrlands guld och Lapin Kulta i bastun och tävlade om vem som skulle sluta andas sist när vi kastade skopor med vatten på aggregatet. Han vann. Jag slutade andas men jag började må illa.

Jag är asdålig på bastutävlingar men ljuger alltid och säger att jag är stenhård och klarar vad som helst. Att jag i princip föddes i bastun. Alla tror mig och ger varandra "hon är från Boden"-blickar.

Jag och Jesper bastade i alla fall. Det fanns ingen skopa att ösa vatten med, var inte speciellt hett i bastun men jag kunde andas ut. Jag behövde inte bevisa nåt. Vilken tur. Jag brände mig på träbänken men jag sa inget. Sen duschade vi. Jag har sett Jesper naken nu. Hon tror att jag har gjort det förut men det har jag inte. Bara av misstag och skrikit "SKYYYYL DIG KVINNA!". Jag blev inte generad. Eller visst fan blev jag det men jag blev mer generad av alla läskiga män i vattnet som sticker handen i byxan. Jag blir mest generad av tanken på att jag när som helst när jag simmar kanske får ett av deras gamla pubisar i munnen? Holy fuck.

Hur som helst. Inläggets kärna: Jag har tränat idag. Det känns skönt. Det var nog bra eftersom jag höll på att spränga ett hus i all rastlöshet. Imorgon ska jag fortsätta med platonjäveln. Han är söt men jag vill bara komma vidare till mer civiliserade tider. Typ till Descartes, mon amour.

/a

Ett tag var det ju lite roligt.

Men nä.



/a

dreamy dreamy

Igår natt var jag en liten pojke som reste runt med sin pappa för att gå i olika trappor. Vi hade mest provat såna här trekantiga som man fäller ut men fakiskt varit i Egypten och gått uppför en trappa på en pyramid. Nu skulle vi slå världsrekord. Vi hade fått storhetsvansinne. Vi skulle ta alla pengar och åka till Italen och gå i världens brantaste trappa. Sen vaknade jag.

Inatt drömde jag att jag var kär i min bror som hade ett papaply som fotboja. Han hade ögon som ett vilt djur och jag arbetade som sjuksköterska på ett sinnessjukhus. Antagligen var han inlagd. Alla golv var svartvitrutiga och alla människor som gick i korridoren var galna. Jag fick inte dricka vattnet i kranarna. Jag visste inte varför. Jag ville att min bror skulle bli fri så att vi kunde rymma från sinnessjukhuset men samtidigt vågade jag inte släppa lös honom. Jag hade nyckeln bakom lungorna i en liten kapsel och drömmen slutade med att jag visste att han skulle slita ut det och välja att bli fri framför att jag skulle leva. Så kan det gå.


/a

back on track

Sen när det är natt och alla ligger och sover skriver jag helt plötsligt som en jävel. Det är lustigt vad en film, en sjuk rastlöshet som visade sig tydligast där vid halvniosnåret när jag låg och gnällde i soffan och några cigg kan göra med en deppad jävel som mig.


Amelie på speed en annan 00.48

/a

plask plask rastlös smuts

Tvätta händerna din lortunge. Skrubba noga med mycket tvål och nagelborste noga noga. Annars kommer det att börja växa maskar under naglarna som kryper ner i halsen på dig när du stoppar fingrarna i munnen. Äckliga barn, Äckliga äckelbarn som stoppar fingarna i munnen och tittar på grenarna som trycker sig mot rutan som perversa foster. Äckliga barn som alltid ska plocka upp skräp från gatan och stoppa i munnen. Fulla av smuts och bakterier som vrider sig i magen, i mjuka barnmagen som hon strök på när du var liten. I vävnad, hud och lägger ägg i musklerna tills du inte kan röra dig. Precis som henne kommer du ligga hjälplös i sängen utan någon som stryker dig på magen. Mullvadsgångar, plask, plask. Tvätta händerna nog smutsunge. Du vill väl inte ligga tyst som henne. Hon blev allt galen av sin sjukdom och började plocka upp saker från gatan. Precis som du. Tuggummin och gamla fimpar, allt stoppade hon i munnen. Allt som människor spottat ut, mynt och snörstumpar, gamla inköpslistor och naglar som lossnat och hud, hud överallt. Hon blev galen i huvudet och sen låg hon där, hörde pumpen plaska. Skrubba dina händer noga äckliga äckelunge, skrubba dem röda ikväll.

/r

tröttast

Efter en trevlig helg är jag tillbaka i böckerna. Fredagen tillbringades på Debaser där jag mestadels dansade och köpte för dyra drinkar. I lördags gjorde jag linssoppa och såg film. Söndagen var jag på loppis, köpte en mössa till D för tio spänn och sen var jag på underbar middag hos Jespers lillasyster. Nu hänger jag över boken och håller i vanlig ordning på att svimma av trötthet. Mitt sovande liv försätter. Jag stälde klockan på tolv imorse (!?) för att "vända tillbaka dygnet" men klarade inte av att gå upp förrän halv två. Jag känner mig helt bedövad. Jag försökte bota det med en dusch och massor av grönt té och vatten men det funkade knappt. Jag behöver syrebar, ljusterapi och solenergipiller. Shit. Jag kanske borde gå ut och få Frisk Luft men jag det känns helt omöjligt att ta mig genom porten.


Arlandas stengolv. När jag är trött kan jag.

Tenta på lördag. Sen ska jag kanske till Uppsala en sväng och träffa mina lieblings Westbang och Bosse. Sen ska jag till hooden, dvs Boden. Där ska jag gå på loppis med mamma och spela piano tills fingrarna lossnar. Hade jag tänkt. Får se hur det blir med det. Om den här tröttheten håller i sig kommer jag knappast ta mig till Arlanda ens. Ännu mindre till Boden.

Jag är sugen på Casablanca på Stampen ikväll, men ja. Jag behöver väl inte säga det igen?

/a

nakendans och ämlighet

Lördag kväll, utan excesser, tar det lungt för att jag måste. Igår fick jag kramp i levern, jag svär, det var den där absinten eller så var det för att jag lyckats med bedriften att vara packad i ett dygn. Jomen, man har ju sina talanger, jajjamän. Min är att dricka absint och sedan vilja ha mer, mer, mer. Leverkrampen botades med värktabletter som sköljdes ned med en flaska vin sedan var jag åh så på igen. Fit for fight med pokeransiktet stadigt på, inbillade jag mig. Så fan heller. Jag har den här föreställningen att man kan vara rationell gentemot sina känslor, att jag borde kunna ställa mig utanför dem, lägga dem åt sidan, paketera dem fint för att tas fram vid lämpligt tillfälle. Jag styr dem, inte tvärtom. Vill jag tro. Så funkar det förstås inte, och efter endygnsfyllan toppad med sprit fungerar det ännu mindre. Jag måste ändå genomlida det, trots att jag vet precis vad som ska hända, hur jag ska reagera och denna vetskap borde, tycker jag, göra att jag kan hoppa över det jobbiga. Men nej. Nu ska det här inte utvecklas till en harang om hjärta och jävla smärta, jag är ok, verkligen, och jag vet att jag inte ska fråga om sånt som inte borde frågas, jag ska vara tyst.

Så, ikväll då, jag och Birtha var på en dansföreställning, Nightshade på dansens hus. Det var en massa nakenhet, en massa oljud och en massa ångest och i mitt hudlöst bakfulla tillstånd var det nästan för intensivt. Ingen feel good-föreställning alltså. Jag höll för öronen och kisade mellan fingrarna, och nu snackar vi dans och inte världens vidrigaste skräckfilm, så spak är jag idag. När vi tumlade ut i kalla natten efter två timmar skrammel och skumpande bröst på scenen var vi båda en aning förstummade. Men, ingen lördagkväll utan alkohol, såklart. Vi gick till inferno, ny bar i Strindbergs hus på drottninggatan. Beställer lyxdrinkar och pratar länge. När vi inte vill beställa fler apdyra drinkar meddelar bartendern att vårt bord behövs för matgäster. Hmpf. Så vi går hem genom stan, det är så kallt, det är snart vinter, förra oktober var väl inte lika kall men jag är på exakt samma ställe nu som då.

/j

hej hopp en tekopp

Jag gillar verkligen idén med att hänga hemma med en schysst filt och fyra liter grönt te. Jag gillar att ha köpt en fin liten lampa som jag har på kofferten bredvid min säng (soffa) som lyser mysfint och gemytligt. Jag gillar tanken på att sitta i soffan på kvällen och läsa en trevlig bok och låta det vara storm ute bäst det vill. Jag gillar grejen men den funkar inte i praktiken. Inte för mig. Jag är för rastlös och tänker på en liten drink, en liten gosse, en liten dans och en liten fest. Sen kan benen inte sitta stilla.

/a

idag kommer stormen, stod det i tidningen

Du kan gå fort också, om du vill. Pressa musklerna, tvinga dem att kämpa hårdare för din skull. När du ska gå hem går du ofta fort. Inte för att du är rädd för mörkret. Nej, du har en infantil känsla av övermod gentemod allt som lurar i buskar och vrår. Du tänker: Inte mig, ni tar inte mig. Om de bara så försökte, skulle du inte bli rädd, nej nej, utan förbannad och kasta dem rakt in i betongen med ena handen bara. Det är ditt övermod och det trivs.

Nej du är inte rädd för mörkret. Det var du rädd för som barn och det får minsann räcka. Du tittade under sängen fortfarande när du var sjutton. I ditt blåa flickrum med stjärnor i taket. Då tittade du under sängen och stängde garderoben noga, noga så att inget svart skulle sippra ut och tvinga sig in under dina ögonlock när du hade somnat.

Du är inte rädd för mörkret och det som finns bakom, utan istället är du rädd eftersom du har lärt dig att det är farligt att vara ensam. Det är ingen som har sagt det. Hemma sa de "Ensam är stark" och skrattade lite, tog det kanske inte på allvar. Jag vet att jag klarar allt, oavsett om jag är ensam. Ensamma människor är det synd om. Det lär du dig varje dag när du åker rulltrappan upp från tunnelbanan, vid varje övergångsställe, vid varje skylt. Ensamma människor är det synd om, och du vill inte bli en sån som det är synd om. En sån som bor i en smutsig etta och dricker kaffe i sin morgonrock hela dagen utan att någon ringer. Till och med när det är Trevligt Väder ute. Till och med då sitter såna där och fyller gårdagens kopp med nytt kaffe trots att den är smutsig. De bara sitter där och är sådana som vi Tycker Synd Om och helst Inte Vill Kännas Vid. Istället skänker vi hundra kronor till Unicef trots att vi egentligen är av övetygelsen "de där pengarna kommer ändå aldrig fram administration, byråkrati, busslaster med gosedjur som rånas och sen ligger de där pandabjörnarna från världsnaturfonden som vi har skänkt i lorten utan att de kommer fram till de stackars små söta hungriga barnen som inte heller har någon att leka med".

Det är allt lättare att skicka ett sms till Rädda Barnen än att orka tänka mer på såna som bara sitter där i sina smutsiga ettor. Såna som har blivit övergivna eller bara aldrig lärt sig att Umgås ordentligt och därför Gett Upp. De kanske smittar mig med sin solitära rymd, de kan finnas överallt, jag kan inte se direkt på människor om de är en Sån Där. Blir jag paranoid nu? Tänker jag på plasthandskar, tänker jag på isolering och antibakteriella medel?

Nej jag vill inte använda plasthandskar så fort jag går genom dörren då kommer jag genast sållas och hamna i en smutsig etta och dricka ljummet kaffe. Istället går jag fort hem, fortare än alla. De kan finnas överallt, var som helst, på ICA eller biblioteket. På tunnelbanan, vagnen som heter Adam eller den mittemot. Vilken ska jag ta, vilken är säkrare? Kanske nuddar de vid mig när jag kliver av i Alvik, kanske kryper ensamheten uppför min arm i detta nu, kanske är det redan försent. Ibland kan jag känna det när jag vaknar, likt parasiter äter den mig levande.

Därför går jag fort hem. Fort från taxin, redan i den tredje rondellen kände jag av hur det började sticka i armarna, det kändes inte bra, jag kände ingen det, kände igen mig men ville inte veta av mig. Försökte skaka av mig molekylerna hela vägen, fångade dem med blicken, hur de studsade upp längs armarna. Väl hemma växte de sig allt större och jag tänkte jag går och lägger mig nu, nu vill jag somna och låtsas som att allt är bra igen. Jag kastade mig ner i soffan, drog täcket över huvudet precis som när jag var liten och inte ville se när Det Otäcka som bodde under sängen skulle krypa fram. Ät mig då, tänkte jag uppgivet som barn. Döda mig bäst ni vill, men jag tänker fan inte titta.

Kanske är jag en sån ändå. En sån som aldrig lärde sig att Umgås ordentligt. Hon ska gå härifrån snart, då är jag själv här inne kanske kommer molekylerna att pressa sig ner i halsen eller så väntar de till natten då allting känns som värst.

/a

klart att bilderna är fina

De kan bara inte hålla sig, de där kulturministrarna, från att röra om lite. Nu viker den nya ut sig, till förmån för genusforskning. Visst, hedervärt syfte, men varför måste ett hedervärt syfte sponsras av halkvklädda damer, är inte det lite passé? Lite 90-tal? Det är inte ens spännande längre, inte ens lite kittlande med naken kvinnokropp. Ett otal offentliga damer flashar ju nipple i parti och minut, kom med något nytt. Visst, dessa damer i kalendern är lite äldre, men det spelar ingen större roll, det är inte som att de flashar rynkor och bristningar, det är inte DET som visas upp. Men varför detta behov av att kasta paltorna och bevisa att hon still got it? Varför måste hon sitta på en idyllisk skärgårdsbrygga med skjortan på sniskan och tuttarna på väg ut, hon är ju kulturminister nu, räcker inte det? Ger det något slags mervärde, typ "ok jag är minister nu, jag har funnits tillräckligt kompetent för det, men kolla här JAG ÄR 50+ OCH FORTFARANDE SEXIG SUG PÅ DEN VA!". Det här må vara en puritansk åsikt, ganska olik mig, men jag vill inte se ministrar näcka. Jag vill att de ska hålla sig i sina kostymer och gärna behålla fri inträde till museer och sen så räcker det faktiskt, jag får inte större förtroende för dem av att de ligger och gnider sin födelsedagskostym på bryggor. Av precis samma orsak vill jag inte heller se Reinfeldt eller Leijonborg frottera sig i stringtanga på en björnfäll i nån Rotary-kalender, men risken att det skulle hända känns av någon anledning så oändligt mycket mindre.

Bilderna är fina, säger hon. Klart som fan att de är. De är alltid fina, sensuella, vackra och de gör det alltid för sin egen skull.

/j

Jag gillar Poe

En histora av E. A. Poe som jag, första gången jag läste den, tyckte var extremt läskig. Nu gjorde jag det inte. Den är ändå lite fascinerande. Och äcklig. Fast den borde vara längre. Läs nu.

/j

titta här är min desperation, kom lite närmre, du får klappa, glöm inte att tvätta händerna sedan bara.

Uhh jag vill ut jag vill ut jag vill ut! Är det osunt att känna draget, nej, behovet av att gå ut och dricka asmycket tequila och sen dansa och ramla in i folk och verkligen bete sig för att nästa dag vakna och undra vart i helvete man är och vad fan som hänt. Idealet vore att vakna i ett annat land. Sen skulle jag bara gå ut genom dörren och fortsätta leva där. Jag vill ha den där blankheten i hjärnan som bara en redig megafylla ger. Åh, sunt, så sunt. Men ingen vill. Det är själva fan vad folk värnar om sin hälsa och sitt jobb. Komigenurååå!!! Någon måste ju vilja. Du kanske? Ja, säg tid och plats så möts vi. Som ett slags socialt experiment. Eller så går jag och hyr film. Eller pluggar. Det borde jag. Men tequilarace och dans låter ändå så oändligt mycket mer lockande.

/j

en fin dag tralala

Okej. Nu kan jag andas ut.

Åkte till skolan på föreläsning, kände mig stressad eftersom jag har sovit istället för att gå på föreläsningar men det var hur lugnt som helst. Köpte två fina böcker om sexualitet och politik som jag måste läsa inför tentan. Småpratade med mina kursare, alla är femtio plus och frågar mig om råd hela tiden eftersom jag ser så ordentlig (?) världsvan (??) och intelligent (???) ut. Sen träffade jag Jesper i Ringen och jag hamnad ei något konstigt KÖPALLTDUSER-tillstånd. Köpte en tröja och ett par byxor men lämnade tillbaka byxorna efter fem minuter. Köpte istället två par finstickade overknees. Kände mig ändå inte nöjd utan skyndade tillbaka och köpte fyra par underkläder inom loppet av två minuter. Tjoff plong. Två böcker, en tröja, två par stumpor och fyra underkläder för drygt åttahundra. Jag kan vara effektiv om jag vill. Kunde inte sluta så jag gick till myrornas och köpte en kjol som är svinhög i midjan (jag är för tjock?). Sen gnällde Jesper om hur hungrig hon var så vi åkte till St Eriksplan, gick i fem minuter och åt stans bästa thaimat på Tomtebogatans Thaifood. Så jävla gott. Vi lämnade tallrikarna helt barskrapade. Sen åkte jag hem och kammade luggen. Nu sitter jag här. Om en timme ska jag träffa den lille gossen vid St Eriksplan och vi ska dricka vin. Tror jag.

Igår typ halv tre eller fyra på natten när jag fortfarande inte hade somnat men i alla fall lagt ifrån mig boken (TANKENS PILGRIMER OM NÅGON UNDRADE, HANDLADE TYP OM BYSANTINSKA RIKET OCH VÄSTROM) lät det som skottlossning utanför fönstret. Jag var sjukt nyfiken. Tidigare i somras tände något psycho på sju-åtta bilar längs gatan där vi bor. Han hade rymt från psyket. Och nu skottlossning? Men det kan inte ha varit det. Någon borde ju ha ringt polisen i så fall. Borde jag ha gjort det? Oops. SER INGENTING HÖR INGENTING!!!!

Jag är törstig. Vatten!

/a

jaa böcker weeioo!

En bok som förändrat mitt liv
ojoj det gås ut hårt så här i början. Hm, jag gick i kyrkans förskola som liten och läste Bibeln (alltså, inte hela bibeln, nån slags nedbantad barnupplaga NEJ ANDY JAG SKA INTE VARA SÅ PRETTO DET VAR BARNVERSIONEN BIBEL-LIGHT!!!) och var sjukt rädd för att få spetälska, få se kroppslösa händer som skrev på väggar, brinnande buskar och sånt. Den bok som jag älskade mest var Vidundrens väg av Meredith Ann Pierce, en fantasybok, jag har typ läst den en miljon gånger, jag älskade den verkligen högt och rent väldigt länge. Nu på äldre dar så är det svårt att komma på böcker som förändrat mitt liv. En del av Kerstin Thorvall kanske, för igenkänningsfaktorn och insikten om att människor är rätt lika, alltid. Och ja, Fanny, av Erika Jong. För insikten om att herregud, kan man verkligen göra sådär när man ligger? Och SÅDÄR?!

En bok jag läser mer än en gång
Jag kan verkligen inte välja bara EN bok! Här är ett urval: Middlesex, Jeffrey Eugenides. Brideshead Revisited, Evelyn Waugh. Allt av Margaret Atwood, det läser jag gärna mer än tio gånger. Mycket av Inger Edelfeldt, men gärna Juliane och jag. Bränt Barn, Stig Dagerman. Bara sedan solen sjunkit, Johanna Sinisalo. Näckrosträdet och Kvinnan som mötte en hund av Elsie Johansson. Onåd, J.M. Coetzee. Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig, Kerstin Thorvall. Doktor Romand och Mustachen av Emanuel Carrere.

En bok som jag skulle vilja ha med till en öde ö
Brott och straff för då skulle jag nog äntligen ha tålamod att ta mig igenom den.

En bok som fick mig att skratta
Bridget Jones dagbok har sina roliga passager. Så har även American Psycho.

En bok som fick mig att gråta
American Psycho, eller snarare skrika. Om det gäller gråtande så vet jag inte... eller jo, en dag när jag var absurt bakfull på jobbet snyftade jag åt Man and Boy av Tony Parsons. När de gifter sig där i början, ååh!

En bok som jag önskar hade skrivits
Alla som har en sjukt bra historia med ett vackert, utmejslat språk som man bara dras in i och inte kan släppa innan pärmen slår igen bakom den sista sidan och man är typ andfådd och utsvulten för att man har marathonläst i flera timmar.

En bok som inte borde ha skrivits
Åh gud så jag skulle kunna vara elitistik och riktigt jävla nasty här och bara racka ner på en massa böcker som är smått populära men som jag bara tycker är crap för att de är hafsigt skrivna med karaktärer som är så jävla shablonartade att jag blir kallsvettig men det ska jag inte för de borde naturligtvis också få skrivas, om man vill skriva dem och folk vill läsa dem har de såklart existensberättigande och jag ska bara vara tyst och förtrycka den här ådern som bultar i pannan.

En bok jag just nu läser
Nej, tre. Isprinsessan av Camilla Läckberg (jag är inte så... ehm, förtjust i den. Se ovan. Ändå fortsätter jag. Jag gillar väl att ha något att gnälla över.) Mustaschen av Emanuel Carrere (den är bra) och Eko av Minette Walters (can´t go wrong).

En bok jag tänker läsa
Orlando av Virginia Woolf, den ligger och väntar på mig i detta nu.

/j

Bok

Snodde friskt av j och förkortade den också eftersom jag är så rastlös.

En bok som förändrat mitt liv
Hästarnas Dal. Jag var typ åtta när jag läste den. Min mamma tyckte att det var roligt att jag läste en bok om hästar. Jag var livrädd för att hon skulle vilja låna den. Hon är typ den enda i hela världen som inte vet att Jean M Auel är typ sjukt pervers och snuskig. Men jag trodde verkligen att den handlade om hästar. Och det gjorde den förvisso. Lite.

En bok jag läser mer än en gång
Hello Love av Charlotta Cederlöf. Jag vill alltid flytta till London och färga håret blått. Men jag gör det inte. Varför? Dumt.

En bok som jag skulle vilja ha med till en öde ö
I värsta fall som är någon slags absurt rolig överlevnadshandbok. Där står det allt från hur man brottar ner en krokodil till hur man flyger ett flygplan. Love it.

En bok som fick mig att skratta
Slakthus 5 av Kurt Vonnegut. Boktips av en vän och Khemiristalker. Så kan det gå.

En bok som fick mig att gråta
I taket lyser stjärnorna av Johanna Thydell. Det är alltid jobbigt med mammor som dör. Eller bara blir sjuka och nästan gör det.

En bok jag just nu läser
Tankens pilgrimer av Ronny Ambjörnsson eftersom jag har tenta snart, På drift av good old Kerouac för att minnas hur det kändes när jag var sexton och Nattens lekar av Stig Dagerman.

Nä. Godnatt.

/a

ett litet tips bara

kolla vad jag hittade: pandora.com. Typ en radio som hittar musik du gillar. Mycket bra för en musikanalfabet som mig. (oj, upptäckte just att det bara funkar ett visst tag, sedan måste man registrera sig. Nåja, något nytt kanske man upptäcker.)

I övrigt: Det här vädret är jävligt. Ingen överraskande åsikt direkt. Men va faaan det regnar och blåser och håller på, det är inte trevligt, det är inte snällt alls. Jag vill bara ligga under filtar och ha kroppskontakt och dricka te och gå tillbaks till något slags basala spädbarnsbehov. Inte ha räkningar som ska betalas, melankoli i hjärtat, bloody vårdnadsbehovsbedömningar och texter från skatteverket som ska skrivas om, vill inte befatta mig med tomt konto och fylld diskho, vägrar acceptera månader av mörker och kyla nej nej nej låt oss gå i idé. Vi låser in oss i mitt rosa rum, vi barrikaderar dörren och placerar oss under kuddarna, jag ska tända alla mina glittriga ljus och så ska vi låtsas att det här är hela världen, just nu och för ett tag framåt. Kom igen.

/j

Besök från gamla trakter och en dator med livskris

Det är så jävla svårt att vända på dygnet. Idag tänkte jag att det var lämpligt att försöka eftersom Jana ringde och väckte mig halv tolv och ville ses. Hon hann med planet den här gången. Vi käkade sushi, drack kaffe och pratade om livet. Sen kom jag hem och pluggade. Naturligtvis somnade så tjohej-tillbaka-till-att-sova-till-tre-på-dagen.

Jana är bra. Hon har bott ett år i Washington D.C. men är fortfarande exakt samma trevliga tjej. Ibland när hon säger någonting på engelska, typ Los Angeles eller passed out, hör jag en omisskännlig amerikansk accent, men det är också den enda skillnaden. Det är så med vissa människor. Trots att man inte har setts på ett och ett halvt år så känns det precis likadant att träffas igen. Endel kan man känna sig helt främmande inför efter en vecka. Men inte Jana.

Vi skvallrade förstås. Jag berättade til exempel att jag har hört att en gammal polare till oss, C, tydligen har flyttat till Turkiet och gift sig med någon konstig karl. (Bör tilläggas att denna C är född -87 och en av de vi aldrig trodde skulle växa upp. Dock betyder inte det att jag menar att växa upp är samma sak som att dra till Turkiet med någon skum typ. Hur som helst.) Jag berättade också om en gammal lärare till oss som jag käftade med i princip varje lektion eftersom han var väldigt speciell (kom bland annat full till skolan ibland men var samtidigt en jävel på kulturhistoria) och att han brukar ringa mig ibland för att bjuda mig på konsert. Jana i sin tur berättade en del om lite gamla klassisar och sen pratade vi självklart om alla konserter vi gjorde på gymnasiet och hur jävla undrbart det var.

Jag sover verkligen sjukt mycket. Om jag inte tvingade mig själv att gå upp skulle jag antagligen sova i flera dygn. Jag undrar om det har med hösten och mörkret att göra. Jag har vissa minnen av förra hösten och av att jag sov sjukt mycket då med. Fast då trodde jag att de berodde på att jag drack mig full jämt. Det gör jag inte nu, även om jag inte direkt ligger på latsidan.

I helgen var jag på middag med mina gamla arbetskamrater från i somras. Det var jävligt trevligt. Vi åt tacos, drack vin och snackade skit om chefen. De tre sakerna kan jag i princip göra hur länge som helst. De frågade om jag skulle komma tillbaka till jobbet. Jag svarade kanske men visste att det var nej. Sen spelade vi Twister och jag var fullast och sämst. Sen åkte jag till Marie Laveau och hade glömt mina öronproppar vilket ledde till lätt panik som jag glömde rätt fort med takt med intagandet av.. ja vad var det nu igen?

Söndag. Blev förbannad på datorn som har försökt stympa sig själv genom att radera filer och program jag behövde. Det gjorde mig förbannad så jag straffade datorn (mig själv) genom att formatera den. Jag var så upprörd att jag knappt sparade några av de hundratals texter som jag har arkiverade i absurd ordning sen jag gick i åttan. Jag tänkte "DET HÄR ÄR ÄNDÅ BARA SKIT JAG HATAR MITT LIV" och formaterade. Så här i efterhand känns det aningen överilat. Jag har ingen större lust att kolla igenom vad det var jag sparade. Jag har ingen större lust att tänka på vad som är förlorat forever and ever. Jaja. Nu funkar datorn i alla fall.

Störande är dock att hela mitt musikbibliotek, som jag faktiskt var rätt nöjd med, är borta. Jag sa till Sebastian att "nu ska jag minsann bara ladda ner sånt som jag gillar. Fast ööööh, det gjorde jag ju förut också". Smart Andrea. Wohej.

/a

When in Lund, do as the Lundabor.

Jag tycker om att resa, särskilt med flyg. När planet bryter igenom molnen och det bara är blå himmel och strålande sol så långt man kan se, då blir jag lugn. Det finns inget att göra, man kan bara sitta där men man är ändå på väg. Jag älskar hur resande tar upp ens tankar, får in en på nya spår. Man lämnar sitt gamla liv hemma och behöver inte ens tänka på det. På avstånd blir eventuella problem, eventuella jobbigheter så distanserade, nästan som om de aldrig funnits. Man kanske inte kan fly från sina problem men man kan resa iväg ett tag, få respit. När C och jag gjorde slut åkte jag till Spanien och var borta i två veckor. Nu åkte jag till Lund, visserligen bara i två dagar men det känns som längre.

Det var lite som att komma till ett annat land. Lite varmare, annorlunda hus. Vid centralstationen sätter jag mig ner, tar en cigg och väntar på Az. En kille sitter på bänken bredvid, han röker också och ser på mig när han blåser ut. Försöker han ragga? Men nej, en tjej kommer mot oss och när han ser henne spricker han upp i världens största leende. De kysser varandra länge. Jag tycker det är fint. Bitterljuvt. Så kommer Az och naturligtvis är det första vi gör att gå till systemet. Vi bunkrar upp på rödvin, kvällen kommer inte att gå i nykterhetens tecken, nej, o nej. Väl hemma i hennes studentkorridor slukas vinet med rasande fart. Vi bjuder hennes korridorare, de är trevliga, jag trivs där. Sedan utgång, Östgöta nation. Mer vin, mer öl, vi dansar en massa, pratar med folk, det blir sent, du vet hur det är. Dagen efter är vi bakis beyond belief. Darriga och ämliga gör vi ett besök i domkyrkan för att sona nattens synder. Den där kyrkan är spektakulär, helt fantastisk. Jag blir betagen, begeistrad. Den har funnits där sedan 1100-talet, det är så galet länge. Kyrkan är så vacker att jag önskar att jag vore troende.

På kvällen möter vi Milla som kommer med tåget. Vi äter middag på en japansk restaurang, de har den godaste lax jag någonsin ätit. Över rödvinet (nej, jag är inte avskräckt) pratar vi i ett och jag tycker så mycket om dem båda. Jag har de bästa vännerna, det har jag. Skulle inte kunna önska mig bättre. Sedan blir det utgång igen. Men vi måste ju ta det lungt, Az och Milla ska till Köpenhamn nästa dag och jag ska ta ett tidigt flyg. Ha. Hahaha. Klart som fan att vi super till utav bara den. Minnena från natten är lide luddiga, vad sysslade vi med egentligen? Dansade vi våldsam bugg som om våra liv hängde på det? Dansade jag till den där vidriga "my humps"-låten som om jag älskade den? Sörplade jag vodka ur naveln på en man? (de kallar det bodyshots, alla verkade tycka att bodyshots is the shit, jag tycker mest att det var ohygieniskt, men man får väl ta seden dit man kommer) Blev jag omkringburen av en överförfriskad göteborgare? Diskuterade vi dildotillverkning med en kille som pluggade industridesign? (det är ju liksom ett eh... bruksföremål) Spankade Milla mig taktfast och resolut till "i like big-butts"-sången? Trodde jag att jag kunde prata norska? Försökte jag sno en flaska Tullamore Dew från baren? Och svarade jag verkligen "renässansmänniska" när en studentikos snubbe bad mig beskriva mig själv med ett ord? ("full" kunde jag ju också ha sagt) Ja, oh ja.

Att checka in på Sturup och fortfarande vara smått berusad var obehagligt. Men det var det värt, för jag har haft sjukt kul. Jag behövde verkligen det här.

/j

why dogs hate halloween

/a

dummadumma

Dumt nog läser jag i min fulla skalle några av de textkritiker som kommit in på min senaste text. Jag blir bara irriterad och obstinat av det. Jag är inte alls sugen på att lämna in mer text. Endera så hyllar de eller så fattar de ingenting och ställer dumma frågor. Jag känner mig övermodig och trivs. Hejdå.

/a

tålamod är jobbigt till och med att skriva liksom

Precis hemkommen efter att ha varit på årets bästa spelning med underbara Djoko. Hidden Cameras på Debaser Medis, en drink, en smirre och två öl. Dessutom köpte jag en liten men mycket svart tygpåse som jag kan bära omkring saker i. Jag är full men det gör inte så mycket. Jag har läst DN och förfasat mig.


Hidden cameras

Jag och Dj lagade mat och han den gamle räven har gett upp vegetarianlivet och jag är väldigt besviken fast det säger jag inte förstås utan försöker istället få honom att köpa fullkornsmakaroner. Sjukt fin lägenhet faktiskt, trots att den ligger östan om sol och västan om måne. Jollan är ganska söt faktikst. Han bor med Dj. Han har blivit så pratig. När vi var små var han jättetyst och höll sig till gitarren, nu passar han på att dra ett skämt här och där. Jag uppmuntrar honom. Jag gillar ju skämt liksom. Henke är sig lik. Han glider runt i kallingar och spänner magmusklerna och berättar hur lååångt han sprang när han var ute i skogen. Fast han är ju trummis. Fast det där var ju dumt sagt eftersom trummisar är väldigt olika. De flesta trummisar jag känner är ganska buffliga. Förutom Jonna. Hon är inte ett dugg bufflig. Appropå trummisar, trummisen i Hidden cameras var typ en av de snyggaste killar jag sett i hela mitt liv. Absurt speedad dessutom och stal hela showen med sina slagverkstricks. Först trodde jag att han var en tjej men efter några sekunder såg jag att det var en dude. Jag har alltid haft något för det androgyna. Det som förbryllar mig är att jag kommer på mig gång på gång med att säga "Om det hade varit en kille hade han varit jävligt snygg". Det måste ju betyda att jag inte har någon slags "det spelar ingen roll vilket kön personen har, kärlek som kärlek" syn på människor. Det gör mig besviken på mig själv.

Det är väldigt ovanligt att jag tycker att någon är snygg. Jesper är väl av den åsikten att personer inte kan vara "snygga" eller "fula" men det motbevisar hon sig själv med gång på gång när hon typ ser på scrubs och utbrister " ÅH VILKEN SNYGG KARL" om den där gamle geten till läkare. Om jag tänker efter skulle jag väl kunna räkna upp tre dudes som jag tycker är snygga. Inte i min umgängeskrets. Inte i Stockholm. Men i hela världen. Jag kanske skulle få ihop fem. Men det skulle innebära en jävla massa research och vem orkar det? Inte jag i alla fall. Detta innebär i princip att jag inte ligger runt. Detta innebär också att jag kan vara rätt flyktig och tycka att någon är het för att sedan ångra mig. Det har hänt jävligt många gånger. Jag har dåligt tålamod. Jag blir rastlös rätt fort och ger upp hela situationen om det inte händer grejer. Det stör mig. Det stör folk. Jag kanske borde gå en kurs i självbehärskning men då skulle jag väl bara få tampas med massa aggressiva män som slår sina fruar för att de inte kan hejda sig när hon inte har diskat. Jag kan förvisso hejda mig trots att jag är rätt bra på att slåss ibland. Men det där med tålamod. Det är mitt gissel.

/a

Jag tänker ganska ofta på att det bästa skulle vara att bygga en igloo alldeles själv någonstans där den inte smälter (typ här) och sedan bo den alldeles själv och må alldeles bra eftersom det är alldeles för besvärligt med människor.

Jag hatar att vara själv. Jag hatar själv. Det känns jämt som att man är själv även om man är med någon annan. Jag vet inte varför. Det finns bara några som hjälper. Jag vill helst vara själv kanske. Jag vet inte varför.

/aa

jahaja

Inatt drömde jag att jag flög och jag vaknade med träningsvärk eftersom det hade varit så jobbigt att hela tiden vinkla kroppen hit och dit för att styra den. Sekunden efter fick jag en fet ångest i magen som jag vagt kände igen men jag kunde inte placera den. Sen kom jag på det. Jag har fått hemlängtan. Jga längtar hem som en barnunge. Det är baksmällan av mina vuxenpoäng av att gå på IKEA. Idag längtar jag hem till skogen, till mamma, till mitt flickrum och till min hund min hund min hund.

Jana missade planet så det blev inget celebert besök. Idag ska jag hänga med Djoko.

Jag: Vad ska vi göra då?
Dj: Tjaa... finns inte så mycket att göra här i skogås.
Jag: Vad gör ni då?
Dj: (frågar henke) Vad gör vi?
Henke: Lagar mat
Jag: Ja men då får vi väl laga mat då
Dj: Jag har ingen mat
Jag: Då får vi väl handla?
Dj: Jag har inga pengar, vi spelar hockeyspel.
Jag: Jag gillar inte hockeyspel. Jag har spelat mig less på det.
Dj: Då får vi väl laga mat då.

/a

IKEA och en lista

Jesper hängde på Naturhistoriska, själv höll jag mig till IKEA. Okej stört, jag har aldrig varit på IKEA förut. Ja, jag vet att det är konstigt alla har väl förfan varit på IKEA till och med de i Japan och Uruguay eftersom IKEA typ har tagit över världen och blabla. Jag hade jättehöga förväntningar på att det skulle vara stort som ett palats, att allting skull ekosta en krona och så vidare. Först blev jag besviken när allt jag såg var ett par orangea kuddar och en gammal filt. Sen fattade jag cirkulationen neråt i en spiral. Jag blev förälskad i hyllan Billy och ville köpa honom men han var för tung så han fick ligga kvar på lagret. Det gjorde mig deprimerad. Istället blev jag förtjust utanför kassorna där det såldes typ kakor och läsk och allt kostade NIO PIX. Helt sick. Jag köpte chips och chokladbollar och åt det till middag. Healthy me. Wei!

I alla fall. Jag åkte dit för att köpa en liten lampa som jag kan ha vid soffan när jag läser djup litteratur nätterna igenom. Lampan jag köpte kostade tjugonio spänn och är helt gjord av plast. Men söt. Jag kopplade genast in den. Nu lyser den med hjälp av en 40 watts glödlampa och jag har skrivit textkritik ikväll.

Saker på min to-do-list

1. Prova att skriva matlista för en vecka, handla för det och se till att det blir jävligt nyttigt. Idag åt jag t.ex. både vitt bröd OCH lite pommes frites (inte samtidigt). Det skulle aldrig ha hänt förut. Aldrig. Jag som bara åt bröd som bestod av ihopsatta frön. Jag som inte åt snabbmat på ett halvår typ. Inte en enda gång. Sick fuck.

2. Fortsätta att städa och diska lika mycket som jag gör nu. Jag mår jävligt bra av dt och jag kan som jag tidigare nämnde inte skriva om det är stökigt. Dessutom smittar det av sig på andra tror jag. Alla är duktiga på att städa nu. Wohej!

3. Promenera nästan varje dag så att jag inte missar hösten. Jag gillar verkligen hösten. Ingen annan gör det. So what? Jag kan njuta av den on my own.

4. Läsa mer idéhistoria. Jag vill inte göra en repeat av sumpanåret när jag inte gjorde ett smack. Bara för att jag hoppade av filosofin vill jag inte dra mig själv i lorten (latheten)

5. Köpa ett par skor som a) är snygga b) är högklackade c) är tillräckligt varma för att användas under vintern d) inte kostar mer än sjuhundra MAX (shit jag blir skakig av att skriva sjuhundra jag har aldrig köpt ett plagg för så mycket tror jag.)

Imorgon ska jag träffa Jana en snabbis. Hon gick i min klass på gymnasiet och sen åkte hon till Washington ett år och var au pair åt nån rik snubbes kids. Nu är hon tillbaka och är på blixtvisit i stockholm. Sjukt länge sen vi sågs.

/a

Så går en dag än...

Igår; underbara bar med syster och Andrea. Bara någon vecka sen vi var där, vakterna kände igen oss. "Är ni här igen" sa de, och jo, här är vi igen, en vecka senare men det känns som år sen sist. Vi sitter vid samma bord som förra gången, förra gången då vi var fler. Redan då något i luften, visst, eller så är det en efterhandskonstruktion. Jag lutar lätt åt det melodramatiska, när jag skriver, när jag tänker. Det är alltid en ansträngning att skala av och tona ned, att inte dras med så. Men i alla fall, nog med pretantiöst prat, det var rött vin i glasen och livejazz på scen. En jazzpublik som applåderar mitt i låtar, efter solon. Tydligen gör man så, jag vet inte, jag lyssnar bara på jazz och gillar det. Syster och Andrea är syster och Andrea gånger fem, sådär som de är. Josse visar snuskiga ord på teckenspråk, Andrea jämför min strama knut i håret med en dobermannröv. Jag är så lättroad, jag älskar snuskiga ord och att min frisyr jämförs med ett hundarschle. Roligt har vi tills vi åker hem, syster till sitt, Andrea till pojkvän, jag till tom lägenhet där trädjäveln knackar på fönstret natten igenom.

Idag; naturhistoriska med Britta. Det är min favoritplats i den här staden. Jag har alltid älskat det, dammiga skelett, ögonen som blänker hos de uppstoppade djuren. När jag var liten trodde jag att de rörde sig bakom min rygg, det gör jag inte längre, men jag är inte helt säker. Det är sent och vi är nästan ensamma där vi går genom salar med kupoltak och utställda stalagmiter. Tänk att bo här säger vi, tänk att bo så här stort att det ekar när man går, vissa gör ju det. I ett rum finns en fotoutställning, stora apansikten på rad efter rad. När man tittat på dem tillräckligt länge blir de mänskliga, bara ansikten, inte apansikten. De är fritagna apor, de har bott i fångenskap, de har varit stressade och ledsna, deras hår har fallit av. Sedan blev de befirade av någon volontärgrupp som jobbar för apornas befrielse, nu är de lugna, nu sover de bra, så står det i liten informativ text under varje aphaka. I ett annat rum handlar det om människokroppen. Hur ögat funkar, hur matspjälkningen funkar, hur hjärtat pumpar blod genom oss oavbrutet. Jag lägger händerna på två plattor som registrerar hjärtrytmen, på skärmen ovanför syns ett rött streck som sicksackar fram mitt hjärtas slag. Upp och ner i stora svängar, hackigt är det. Jag hade tänkt mig en liten, regelbunden linje, inte detta inre kaos som tar upp hela skärmen. Nå, det slår ju i alla fall, man får vara tacksam för det lilla. Eller lilla och lilla, det är ju egentligen det största, om man tänker efter.

Imorgon; Skola. Jag ligger nog efter. Det är som det är. Sedan Arlanda, sedan Malmö, för att till slut hamna i Lund. Så är det tänkt i alla fall, om jag inte irrar bort mig, om jag inte hamnar i Burundi. Tro mig, det skulle kunna hända.

/j

Efter många sömnlösa nätter när Sebastian dricker hallonsoda och röker upp mina cigg

En grej jag har funderat på länge: Varför har alla små rosa s.k. fjortistjejer väldigt ofta typ mjukisbyxor på sig? Går inte det emot hela deras tajta koncept?

/a

ps.

Vissa dagar är bara omöjliga. Idag är omöjlig. Det finns saker jag borde göra men jag vet att jag inte kommer att göra någonting, det gör mig rastlös men jag bryr mig inte. Jag borde läsa Augustinus "Om kyskhet" men jag ids inte.

Jag vill flytta. Jag vill så jävla mycket flytta. Jag kom hem till ett lorthem och städade genast trots att jag kände mig febrig. Jag är den enda som byter dammsugarpåse här. Det stör mig. Jag måste flytta. Jag vill köpa kuddar och små vägglampor som jag kan placera vart jag vill. Jag är less på att diska en annans disk och jag är less på att behöva flytta från min säng när det kommer hit folk. Jag är less som en jävla drake i en en jävla grotta.

Jag kan inte skriva om det är stökigt. Jag kan inte tänka om det är stökigt. Mitt huvud exploderar om det är stökigt. Mitt huvud har exploderat alldeles för många gånger. Men det går över. Jag har en ledsen J som bästa tejp.

/a

-1

Och så finns det plötsligt en massa musik som jag inte kan lyssna på längre. Det är bra musik, fan också.

Hurt so good? No, not good at all.

/j

lovecats

Nu är det soffan som gäller. Och Bukowski.

/a

Det finns några saker jag har lärt mig genom att se på skräckfilm.

1. Dela aldrig på er. Det går inte fortare, är inte smartare och antagligen kommer ni båda att dö. Annars finns det ju chans att mördaren bara får tag i en av er.

2. Gå aldrig på toaletten om du är på bio. Framförallt inte om din kille sitter kvar och säger "okej" och äter popcorn utan att släppa bioduken med blicken.

3. Hämta aldrig en läsk i garaget. Om du ändå gör det, bli inte förvånad om lampan har gått och du snart kommer att dö.

4. Ligg inte med någon i början av filmen. Tänk på att 99% av alla filmer är smygkristna och att de som ligger är syndiga= ska dö först.

5. Åk aldrig på läger eller klassresa. Framförallt inte till ett avlägset ställe som gamla militärbaracker, skogsstugor eller skogsområden i allmänt.

6. Bada inte på natten. Det finns hajar. Och monster. Och mördare bakom duschdraperiet. Och i toaletten.

7. Bär alltid på ett stort vapen, typ slaktakniv eller k-pist.

8. Använd senilsnöre till vapnet så att du inte glömmer eller tappar det.

9. Var inte full och rök inte. Se punkt 4.

10. Var inte den töntiga, isåfall är du körd. Ha inte glasögon. Ha inte flätor och gapa inte när du tittar på saker.

11. Bli inte förvånad när strömmen går, telefonen inte fungerar etc. Lugna ner dig och koncentrera dig på punkt 7.

12. Om en bil börjar jaga dig, följ inte vägen rakt fram.

13. Använd aldrig toalettbås á la highschool. Det hjälper inte att du böjer dig ner och kollar om du ser fötter under dörrarna. Man kan stå på toaletten, remember?

14. Kör inte bil sent på natten. Stanna aldrig på bensinmackar.

15. Använd aldrig en bil som har problem med att starta.

16. Kontrollera alltid att det inte ligger någon i baksätet när du bröt mot punkt 14.

17. Lita aldrig på lastbilschaufförer.

18. Ta inte upp liftare.

19. Prata inte med någon. Se punkt 7.

20. Var aldrig ensam hemma, om du ändå är det se punkt 7.

21. Bo aldrig i ett hus med glasdörrar eller fönster. Betong is the shit.

22. Göm dig aldrig i garderoben.

23. Om du har en källare: bränn den.

24. Om du har en vind: bränn den.

25. Försök aldrig "ta saken i egna händer".

26. Åk inte till platser som har utplånats och där det ryktas spöka eller gå omkring zombies.

27. Akta dig för gruvschakt, kloaker, tunnlar, ödehus, skogar, bunkrar, öknar, motorvägar, motell etc.

28. Om du får ett barn som verkar ha övernaturliga krafter: sälj det på Ebay.

/a

no more no less

FOUR JOBS YOU'VE HAD IN YOUR LIFE
1. musiker
2. älgförsäljare
3. lastbilschaufför
4. hundpensionatsföreståndare

FOUR MOVIES YOU COULD WATCH OVER AND OVER
1. Me, you & everyone we know
2. Amelie från Montmartre
3. Eternal sunshine on the spotless mind
4. Ghost world

FOUR CITIES YOU'VE LIVED IN:
1. Stockholm
2. Boden
3. Luleå
4. Alvik (höhö)

FOUR TV SHOWS YOU LOVE TO WATCH
1. Six feet under
2. Scrubs
3. Mitt hemliga liv
4. That 70's show

FOUR PLACES YOU'VE BEEN ON VACATION:
1. London
2. Corfus spritpool
3. Roskilde
4. Venedig

FOUR WEBSITES YOU VISIT DAILY:
1. röven.com
2. roven.com
3. rov.com
4. jatterov.com

FOUR OF YOUR FAVORITE FOODS:
1. tacos
2. vegetarisk sushi
3. mackor
4. mammas linssoppa

FOUR SCHOOLS YOU'VE ATTENDED
1. Sundbybergs folkis
2. Sörängen folkis
3. Björknässkolan i BODEEEN
4. Universitetet i HOODEN

FOUR THINGS IN YOUR ROOM:
1. rum?
2. trasig luftmadrass
3. enormt jävla kylskåpsmonster
4. gitarr

FOUR THINGS YOU ARE WEARING RIGHT NOW:
1. röv
2. tjocksockar (blå, trasiga)
3. lugg
4. snart vinbaksmälla

FOUR PLACES I'D RATHER BE RIGHT NOW:
1. nej
2. jag
3. trivs bra här
4. tack

/a

jag vill också!

Ja, jag älskar listor och tester, det är ingen hemlighet. Frodas, mitt ego, and behold:

FOUR JOBS YOU'VE HAD IN YOUR LIFE
1. frimärkesslickare på handelskammaren
2. telefonförsäljare
3. jobbat på HM
4. expidit i te och kaffehandel

FOUR MOVIES YOU COULD WATCH OVER AND OVER
1. Breaking the waves
2. Dålig uppfostran
3. Farinelli (mmMM, kastratsång)
4. The Secretary

FOUR CITIES YOU'VE LIVED IN:
1. Stockholm
2. Alltså, i sthlm har jag bott i Solna,
3. Danderyd,
4. och Bromma.

FOUR TV SHOWS YOU LOVE TO WATCH
1. smaskiga "dokumentärer" på femman
2. House
3. Sex sense
4. Sex and the city

FOUR PLACES YOU'VE BEEN ON VACATION:
1. Alicante, Spanien
2. Giza, Egypten
3. Zakhynthos, Grekland (ååh love)
4. Valetta, Malta

FOUR WEBSITES YOU VISIT DAILY:
1. den här
2. stockholm street style
3. aftonbladet och expressen (typ samma ju, de får dela)
4. en massa bloggar, ingen nämnd, ingen glömd

FOUR OF YOUR FAVORITE FOODS:
1. sushi
2. grekisk sallad
3. pasta med tomatsås (hahaha mitt dagliga levebröd)
4. wienerbröd

FOUR SCHOOLS YOU'VE ATTENDED
1. Bergshamraskolan
2. Danderyds gymnasium
3. JMK
4. Stockholms universitet

FOUR THINGS IN YOUR ROOM:
1. sidenkuddar
2. sminkbord
3. rosa budoirstämning
4. pinuppor

FOUR THINGS YOU ARE WEARING RIGHT NOW:
1. pärlörhängen
2. svart, plisserad kjol
3. sidenrosett i håret
4. en bekymrad rynka i pannan

FOUR PLACES I'D RATHER BE RIGHT NOW:
1. i London med fickorna fulla av pengar
2. på en strand i Grekland
3. framför en fungerande tv
4. annars är jag ganska nöjd med att vara precis där jag är

/j

jag är visserligen inte någon talare...

men imorgon ska jag hålla tal inför klassen. Retorikkurs på g nämligen. Jag tror att jag gör en massa kardinalfel när jag talar. Jag fnissar. Jag rodnar. Jag står med tårna pekande inåt och händerna bakom ryggen. Hela min kroppshållning säger "ursäkta mig inte behöver ni lyssna på lilla mig tihi". Birtha har coachat mig ikväll, piskat mig mentalt till att bli en bättre talare. Visserligen kan jag tycka att när jag får tala om något som jag verkligen är intresserad av så är det lite kul. Men det gör jag ju inte nu. Sånt som jag skulle kunna tala om och vara fierce:

1 Te och kaffe. Här är jag unstoppable. Jag kan massor om det och jag tycker att det är jättekul. Så kul att jag håller spontana tal om det nu och då, oavsett om närvarande vill lyssna eller ej. Fast ni vill ju alltid lyssna, eller hur? Hm? Jodå, det vill ni.
2 Böcker, eller mer specifikt: läsande. Nyttan med att läsa. Att alla borde läsa mer. Böcker är bäst. En liten, liten... kanon, kanske, någon? Eller? Nej? Lite bara, pyttelite. Jag vill ju inte tvinga er att läsa men... eller jo, det vill jag.
3 Extrema aspekter av mode, sånt som formar om silhuetter helt. Kanske tom. permanent, som typ lotusfötter, korsetter, superhöga klackar. Hur långt man är beredd att gå för att vara vacker... Fast jag skulle nog hellre lyssna på ett sånt föredrag än hålla det.
4 Mediepåverkan, textanalys, semiotisk bildanalys, hur medier skapar, upprätthåller och internaliserar bilden av den andre bla bla bla något måste jag väl kunna efter, herregud, snart 5 år i "jag pluggar media"-svängen.
5 Sex. Eller nej, det skulle jag nog inte våga. Enbart om jag under föreläsningen fick dela några flaskor vin med en väldigt, väldigt liten och frisinnad publik, och då är det ju inte längre föreläsning utan förfest. Men det är ju snart sexdagarna på universitetet, kanske känner jag mig inspirerad. Tycker det är intressant, och säkert bra, att universitetet ordnar det, men går folk på sånt? Jag kan inte tänka mig en mer oerotisk miljö än den där jävla bunkern. Fast iofs, allhuset är ju rena syndanästet, där har det säkert hänt ett och annat under pubkvällarna. Men ändå. Att dra med sina nyfunna klasskamrater på föredrag som "Porren frälser världen!" njaae, det känns inte helt... bekvämt. Så om ni ser någon suspekt figur som smyger runt i trenchcoat och stora svarta solglasögon under dessa dagar, frukta ej, det är bara jag, incognito.

/j

Hej oktober

Igår var jag och D på Stampen. Vi tittade på livejazz och drack rött. Vi var snygga. Han i slips och svart skjorta och jag i hängselshorts (?) och mammas sjuttiotalsblus. Vi hånglade och jag gav bartendern dricks när jag köpte jordnötter. Vi pratade om livet. Sen åkte vi till mig och såg Monty Python. Imorse vaknade jag och gick upp och diskade och läste tidningen. Sen gick jag tillbaka till sängen och läste bukowski. Det är mitt lyckliga liv just nu.

Idag ska jag skriva och vara kär. Det passar bra.

/a

instant happiness:

Spana in de här godingarna, oooh, jag är alldeles exalterad, jag har velat ha dem hur länge som helst och idag var de nedsatta 50% på top shop. Det var som ett tecken från en högre makt, jag var tvungen att köpa dem. Att jag kanske aldrig kommer använda dem är totalt och fullkomligt irrelevant i sammanhanget. Att det snart är vinter och massa snö vilket inte lämpar sig för sandaletter är ännu mer oviktigt. Jag har många skor som jag har köpt utan en tanke på att bära dem. Gaby sa att de var söta, jag säger att de är snuskiga! Filthy, dirty, naughty shoes! I like it.

(ok, de ska inte bäras med stickade strumbyxor och ok, det är en modell som bara skriker "sommaren 06" men det struntar jag verkligen i, de är sjukt höga och det är allt jag begär.)

/j

Förövrigt är jag smått (äcklad av) förälskad i Bukowski

Idag glömde jag bort att röka. Jättekonstigt. Ingen kommer att ta mig på allvar längre. Sen när jag kom på det rökte jag en cigarett i ren förvirrning. Jag är svag idag. Jag är svag eftersom svaghet är en del av min personlighet. Det är tråkigt men jag har accpeterat det. Fast jag är stark också, väldigt stark. Men vissa bitar av mig är svaga. Idag umgås jag med en av bitarna. Jag har inget val. Dessutom har jag ett skrämmande dåligt immunförsvar höll jag på att skriva, men jag menade tålamod. Riktigt uselt. Jag gillar inte att vänta. Varken på bussen eller på att någon ska ringa eller möta mig vid spärrarna. Idag väntar jag på att jag ska skriva. Jag har gjort lama försök, men väntar på driften som jag bland annat fick en kort stund igårnatt när jag efter många frustrerade cigaretter stod i hallen och Brillan kom hem. Då släppte det. Eller jag fick en ingångspunkt till texten som igår kändes bra men idag känns förjävlig. Nu väntar jag på en ny. Under tiden som jag väntar lyssnar jag på Sufjan Stevens och tänker på D. Eftersom jag inte hymlar med det så skriver jag det rätt ut. Jag tänker på D och har gjort det hela dagen kanske. Vissa dagar blir jag glad av att tänka på D men idag blir jag ledsen. Eftersom jag är svag idag så kan jag inte sluta tänka på D trots att jag blir ledsen av det. Jag ger efter och låter mig själv tänka vidare. Kanske var det därför jag glömde bort att röka idag. Jag blir så trött på att jag ska envisas med att vara förälskad i ledsenheten trots att jag just nu vet att jag egentligen mår bra och har det bra och trivs och är stolt över de beslut jag har tagit. Jag kan inte låta bli. Det är som att flirta med döden light. Jag flirtar med döden light och gör inget motstånd när den kysser mig i nacken. Jag har alltid varit svag för kyssar i nacken. Idag är jag svag i allmänhet. Fast det har jag redan sagt.

/a

Spleen, jag? Nej nej, bara utan tv.

I avsaknad av tv får man roa sig själv, jag nagelfar svenska akademiens lista på dissade ord. Alltså ord de inte har med i nyutgåvan av ordboken. Gamla, kasserade ord som kommer dö ut alldeles snart. Det finns så mycket fina ord som låter jätteroligt och som jag inte har en aning om vad de betyder. Augustimånsken hör man ju på direkten vad det är, det är himla vackert också. Rund, gul augustimåne över gamla stan där augustimånskenet speglar sig i vattnet... Sånt är fint, det var ju väldigt onödigt av SA att ta bort det. Men en apgaffel, någon? För att äta apa kanske. Typ som en hummergaffel. Hummergafflar är ju rätt spetsiga för att man ska kunna gräva runt inne i smala hummerstjärtars skrymslen (hoho, det där lät ju snuskigt over the top!), apgafflar kanske är riktigt bastanta för att kunna intaga seg apa på bästa sätt. Eller skvalregna, ja det vet man ju precis vad det är, när det regnar så att det bara skvalar ur stuprännor och från tak. Riktigt blött regn liksom, stora tunga droppar. En slipgorr, ja... nåt slags tandläkarredskap, ett riktigt skrämmande sådant. Det slipar bort plack och låter liksom "gorr, gorr". En slubbare är en sån där snubbe som hänger över baren fem i tre och envisas med att få bjuda lilla damen på en drink, bara en till då stumpan, kom igen. Någon som langar heroin då, ett hederligt svenskt ord för pusher? Smackskeppare så klart! Smegmabacill, usch, det är sånt man önskar att kvart-i-tre-ragget (kanske slubbaren, if he gets lucky) är befriad ifrån.

och det var bara A och S, vänta bara, det kommer mera, vi har hela alfabetet på oss att botanisera. Tvisteäpple tillexempel, det är när det bara finns ett smaskigt granny smith kvar och både jag och syrrorna vill ha det. Ett typiskt tvisteäpple. Tvisteäpplet skulle visserligen kunna delas, men det skulle ta bort så mycket av charmen med det! Du vet väl vad man säger; ett delat tvisteäpple är inget tvisteäpple. I de flesta fall så slutar det med att tvisteäpplet ruttnar bort i väntan på tvistens lösning eller att någon av oss snor det och springer för allt hon är värd. När jag vaknar sent på söndagseftermiddagarna är jag ofta bakfull och vålnadsblek. Inte bara lite blek om nosen, just vålnadsblek. En vigrupp är vad jag, Brillan och Andy är för vi är ett väldigt sammansatt vi och jag kan tänka mig att det är svårt för andra att forcera detta vi ibland. Sedan har vi bilbroké, och här vill jag inte vara indiskret men man kan tänka sig en dialog som följande: "Ja alltså, hur gick det med den där grabben du träffade?" "Jorå, det gick bra, vi tog en tur i min bil, stannade och såg på augustimånskenet, hånglade lite och du vet..." "Hehe, en bilbroké alltså?" "Jamen, en redig sådan!". Bokvurm och boogiewoogiestil tycker jag nog att jag har, det är trevliga grejer. Och en bongnyckel är en sådan man tar till när det är stopp i pipan och örterna inte riktigt kan frigöra sig, så att säga.

Feghjärtad vill man inte vara, även om det fladdrar i bröstet som aldrig förr är det bara att bita ihop. Vidare har vi fischyspets och epålettfrans att dekorera dina hemgjorda tassels med medan gipyrknyppling och jaquarvävnad kanske är något för den händige herrn? Så en massa massa mer, säg mig, vad är: jagguernautvagn, kalasföre (nån som är grym på att socialisera på fest, kanske. Han har verkligen kalasföre!), lakejsjäl, missnerot, nimrodsbragd, odaliskdans (nästa grej på Debaser?), nåtleri, ryschgarnering (bling-bling såklart), rajdflyttning och ömkyla (sånt man känner för sin älskade efter ett gräl?)? Så mycket ord, jag vill äga och använda dem alla. Nu kommer jag bli riktigt stött om jag får höra den där gamla klyshan om att svenskan är ett så uttrycksfattigt språk, om du tycker så är du bara lat.

/j

Nu är allt som saknas ett badkar

Kom precis hem efter en trevlig och lång höstpromenad med Jesper. Jag tvingade tvingade den höjdrädda stackaren över Tranebergsbron och sedan gick vi strandvägen mot Stadshuset. I varje buske stod det en man och såg mystisk ut. Varenda jävel var säkert ute efte att våldta någon stackars ensam stackars stackare. Kalla mig paranoid, men fan inte utan rätt. Dessutom var det misstänkt många joggare ute. Alla var män. Typ. Inte så konstigt med alla freaks i buskarna. Alla tjejer som var ute hade hundar. Stora hundar.

Jag och Jesper pratade om religion och vampyrer. Sen ville vi åka linbanan i Rålamdshovsparken men naturligtvis var det en jävla unge där och lattjade. I Kristineberg lärde jag Jesper att planka vilket hon klarade med bravur efter någora nervösa kommentarer. Sen kände hon sig kriminell och jag vill flytta. Men inte för att hon kände sig kriminell. Nu ska vi dricka grönt te. Och jag gillar verkligen Charles Bukowskis noveller. De är dekadenta och poetiska på samma gång. De påminner mig om Louis Simpson. Och så.

/a

Ain´t no sunshine

Nej nej det är inget solsken för det är raggsockshimmel över oss, sådär gråfuktig och urkramad. Här knallar det på du vet, i samma hjulspår, igår var jag full som så ofta, vem bryr sig, vem orkar ens höra om det längre. Tog med folk till vad jag trodde var hello saferide spelning men kvinnan drog av två låtar och sällskapet droppade hem rätt tidigt. Jag tar inte en öl, jag tar minst fyra, jag tar så många det krävs för att dra bort fokus lite för jag trivs bättre när jag är luddig i konturerna. Vid minnet av det nästa dag trivs jag sämre, som alltid, så förutsägbar. Jag kommer göra om det i helgen, om några dagar igen och igen och igen. Äh du vet, det är en sån där sorgesam dag när inte bara himlen är tung och kvävande utan allt är precis så, i varenda por, i varenda cell bor sin egen raggsockshimmel. En sån där dag då jag verkligen vill skriva något som är bra som jag kan vara nöjd med men det blir bara pretantiös låtsaslek; titta här är jag jag kan leka journalist titta vad fint jag lånar alla de här stora, svåra orden men de är ju inte mina och det märks. En sån där dag då jag tänker att jag borde lägga av, lägga ned, sluta försöka och tro att det ska bli något av mig också. Varför skulle just jag, va, hej Jante kom i min famn. En sån där dag då insikten att man måste leva med sig själv tills man dör är näst intill outhärdlig. Häpp!

/j

En kalender och inget som hjälper.

Jag vet inte riktigt vad som hände men min glada dag försvann helt plötsligt. Jag letar, men kan inte hitta den.

Försökte hoppa av en kurs på universitetet idag men det var jävligt svårt. Först institutionen. Stängde 12 (!). Sen informationen. "Gå till studentcentrum". Gick till Studentcentrum. "Ring CSN". Gick till informationen. "Gå till institutionen". Jag åkte därifrån. Hängde med djoko, henke & jollan på söder en sväng och blev stressad. Sen försökte jag hjälpa dj att köpa saker. Räddade honom till exempel från att köpa en vanlig jävla kalender för 185 spänn. Han visste inte att det var mycket för en kalender.

Expediten: 185 kronor tack.
Dj: Okej. (började plocka upp plånboken)
Jag: Djoko. Du betalar inte 18 spänn för en jävla kalender.
Dj: Vaddårå?
Jag: Det är sjukt.
Dj: Men spela roll. Jag behöver en.
Jag: Det är alldeles för dyrt. En kalender kostar typ 39,50.
Expediten: Det är en märkeskalender. Ordning & reda.
Jag: Om du köper den där så dödar jag dig.

Han köpte den inte. Sen försökte han köpa ett par strumpor för 69 kr. Han har ingen uppfattning om pengar den gossen. Tur att jag kan guida honom till Stockholms Stadsmission. Typ.

Sen blev det jobbigt. Jag har en jobbig känsla. Jag vill inte ha det. Det hjälper inte ens att Jesper går omkring här och sjunger "Ain't no sunshine". Vad hjälper?

/a

Mer lögn åt folket!

Okej att folk gör äckliga saker på tunnelbanestationer, typ bajsar och kräks och kissar. Okej att folk är ohyfsade och gör det. Men varför måste City skriva om det så att jag får veta det och inte längre kan inbilla mig att det nog är någon som har köpt en konstig parfym Varje gång jag kliver av vid Slussen? Måste de stämpla det i ansiktet på mig? Jag som inte kan lukta på någonting utan att tänka på den där scenen med Elijah Wood i Ice storm, där han har en redovisning inför sin klass om molekyler och budskapet i princip är att det man luktar på äter man eftersom lukt är molekyler av massan. Det är saker jag försöker undvika att tänka när jag går av vid Slussen. Jag försöker tänka på dåliga parfymer. Jag försöker tänka på en sunkig havsbris. Jag undviker helst att tänka på bajs, spyor och urin. Nu är det omöjligt. Nu har det stått svart på vitt i City. Tidningar ljuger aldrig, det vet man ju. Varför gör de inte det egentligen? Säger att det är en förrymd havsbris från Italien eller nåt. Undanhåller sanningen. Varför gör det inte det? Hur dumt som helst.
/a

trädjäveln promenerar på mina nerver

HERREGUD JAG FLÖG TYP EN METER JÖSSES!!! Alltså, det står ett träd utanför fönstret bakom mig och dess grenar har antagit förvuxna proportioner och skrapar på rutan ibland när det blåser. Det låter som om någon försöker komma in. Jag hoppar till och får hjärtklappning varje gång det händer. Sådana här äventyr i vardagen kan du också få uppleva om du snurrar upp dina nerver några varv till. Jag säger bara det, det gör livet till ett ständigt spänningsmoment. Nerver likt fiolsträngar - känn att du lever.

/j

Jag och min kompis.

Idag har jag umgåtts med mig själv. Det är trevligt i lagom dos. Jag gillar att hänga med mig eftersom jag tänker så bra när jag har någon som tänker lika bra att kommunicera med. Först inledde jag dagen med att göra en skiva till mig själv. Sen tog jag en lång promenad med mig själv. Sen handlade jag med mig själv. Sen lagade jag mat med mig själv. Jag har har låtit mig själv välja musik hela dagen och jag har lyssnat på vad mig själv vill göra. När mig själv ville gå fortare uppför tranebergsbron lät jag mig själv göra det. När mig själv ville hoppa av filosofin lät jag mig själv ringa till mamma och säga att mig själv hade gjort det. Nu äter mig själv glass eftersom mig själv ville det. Det känns bra.

/a

sen gillar jag inte grejen med "VAD HARU PÅREJ BRUDEN?!" eftersom det finns trevligare saker i livet än utseende till exempel F#moll

Idag har jag drömt konstiga drömmar om framtiden och varit på en liten dänga hos stekingen Jon. Där passade jag på att spilla ut en öl, prata med Brillan och leka kännare av ekologiskt öl. Sen åkte jag hem med min fru och åt rostbröd.

Jag är trött på alla brudar som ger mig TROINTEATTDUÄRNÅTBRUDEN-blicken och demonstrativt blåser rök i ansiktet på mig. Jag är trött på att folk försöker tävla om saker jag inte bryr mig om. Jag ville ju bara sitta i ett hörn och prata om livet. Det har varit så hela mitt liv. Alltid nån jävla tjej som ska bevisa något och förut alltid jag som blev ledsen och trodde att jag hade gjort något fel. NO MORE I say. Jag är faktiskt otroligt trevlig när allt kommer omkring. Try me.

Fast vissa grejer tycker jag är jobbiga. Fast det är mest jag och min oförmåga och min avsaknad av disciplin. Fast nu pratar vi inte om det.

Alltid på tillställningar när det är folk som man Bör trevligprata med om man är TREVLIG och inte har SOCIALA PROBLEM och fråga "JAHA VAD GÖR DU DÅ?" och då inte i syftet att få svaret "står och chillar" utan mer "AAA JAG SKRIVER KRÖNIKA FÖR SONIC VETTU OCH JAG TJÄNAR JÄVLIGT STORA CASH SNART DRAR TILL LONDON UNDER MODEVECKAN JAG SKA GÖRA NÅT REPOTAGE MED EN DESIIIIGNER SOM ÄR JÄVLIGT HET JUST NU VA". Jag gillar det inte. Jag gillar inte grejen med att alla måste bevisa sig hela tiden. Då åker jag hellre hem och käkar rostbröd. Och folk får tävla bäst de vill. Fast inte med mig.

/ruby

Kvinnan med guldmasken

jag har sagt det förr men det kan inte nog poängteras: halva nöjet med att gå ut är att få ha på sig en jävligt flashig outfit. Ju krångligare att ta på sig desto bättre. Ge mig höfthållare, underkjolar, korsetter och en miljon små hakar och hyskor så är jag lycklig. Alltså, jag är inte typen som går ut i jeans och t-shirt. Föga förvånande så älskar jag maskerader. Alla fester borde vara maskerader! Så när pojkvännen berättade att ODD-festen hade masktema blev jag extatisk och tänkte genast på venetianska karnevalsmasker med fjädrar och näbbar. Stiliga, romantiska masker som man kan hålla upp framför sitt vitpudrade ansikte medan man trippar runt i boxbomslabyrinter med en perukbärande herre hack i häl... Typ så. Tydligen var det bara jag som ville go all out, han var inte alls lika entusiastisk inför maskerandet. (även fast han senare på natten kom smygande med en slags korsning av rånarmask och långkalsong runt huvudet, ha!) Men jag och Andrea tyckte att är det maskerad så är det, så vi gick till Buttericks. Jag inhandlade en guldig mask som skulle matcha guldglittret i min klänning. Andy hittade inget, men jag tycker hon borde köpt den där pandamasken, det hade varit lite meta liksom.

Väl där var det väldigt trevligt och väldigt trångt. Jag blev väldigt snabbt väldigt full men avhöll mig denna gång för att spräcka läppen. Funderade visserligen lite på att falla på ansiktet igen, särskilt när skon gick sönder och en flaska vin innanför västen började kicka in. Istället så gjorde vinglet att jag blev än mer dansant och vi svängde loss till härliga 90-talslåtar. Tog dock en taxi hem till pojkvännen rätt tidigt, vi satt där i varsitt hörn i baksätet och tyckte i oss riktiga fyllekäkshamburgare. Det var en sjukt god vegetarisk hamburgare. Så god att jag lyrisk ringde Andrea när vi kommit hem för att berätta om detta under till snabbmat. Hon undrade om jag var absurt full och det kunde jag inte förneka.

Gud vad god den var. Fan vad hungrig jag är. Undrar om det finns någon grill här i närheten? Det måste det väl göra?

/jess

jag i ett nötskal

/jess

Jag visste det!

/a

maskfest

Filmatiseringen av Stephen King's "Det" är typ den roligaste film jag vet. Om ni vill ha en trevlig laughing time, se den. Tyvärr är den så lång så jag orkar inte se hela. Efter två timmar har jag fått nog av komedi.

Idag var jag och den lille gossen på Record Hunter vid St Eriksplan och såg två bakfulla typer från Camera Obscura spela lite requests från publiken. Hon sjöng surt men det funkade för hon var så ödmjuk. Det konstigaste var den konstiga bruden som konstigt nog stod på "scenen" och gjorde konstiga saker, typ försökte köra utan att det hördes. Hon bara stod där. Jättekonstigt.

Ikväll ska jag och Jesper på en Oddfest och det är tydligen maskerad så vi tog det allvarligt (trots att alla andra verkar asboring och inte ska anstränga sig alls, vaddå jag älskar ju maskerader. It's the shit liksom.) Hur som helst. Nä! Förövrigt, jag har i mitt liv klätt ut mig till:

1. Robin Hood (det var asschysst, jag hade en hemmagjord pilbåge och världens coolaste mössa med en fjäder i)
2. Jack White
3. Zorro
4. Hippie (det funkar alltid)
5. 60talsbrud

Robin Hood är bäst. Om jag kunde flyga skulle jag lätt klä ut mig till Peter Pan, han är min hjälte. Hur som helst. Jag hittade ingen mask som jag gillade förutom en i plast föreställande en panda (som ett litet skämt bara). Jag funderade ett tag på att hävda att jag fattade fel med hela maskerad-ha-en-mask-grejen och köpa ett paket med daggmaskar i plast. Men ingen skulle nog tycka att det var roligt. Förutom jag då. Och Jesper. Och då kan vi ju lika gärna sitta hemma och käka plastmaskar.

/a

No privacy please

Alldeles nyss när jag pratade med darling i telefon så gnällde jag över att jag fortfarande var ensam hemma. Njut av ensamheten, sa han och tja, det skulle jag ju kunna göra eftersom jag inte är ensam hemma så ofta. I en lägenhet på 60 kvadrat som delas av tre personer så är ensamma stunder sällsynta. Men jag gillar ju det. Även om jag bara ligger i soffan och läser en bok så tycker jag att det känns mer... rofyllt om någon annan är hemma samtidigt. Det kanske är ett arv från min uppväxt. Då var vi ju tre systrar, mor och far, katter och hamstrar allihopa inträngda i en fyra. Det fanns ett badrum. Tre tjejer, ett badrum, klart som fan att privatliv var icke existerande. Andrea brukar bli lite chockad över hur ogenerat jag näckar inför henne, och hon är ju ändå en kvinna utan så mycket skrupler. Igår när jag ville spraya håret i badrummet så duschade hon. Jag tyckte att hon gott kunde stå kvar där och duscha, jag har ju sett nakna brudar förr liksom, men hon vägrade. Pjåsk!

Då, när jag bodde hemma, så ville jag flytta hemifrån desperat mycket. Sommarlovet efter gymnasiet fick Brillan tag på den här lägenheten och jag var överlycklig. Det där exotiska begreppet "privatliv" fanns plötsligt inom räckhåll. Det var skönt ett tag, men nu känns det inte som om jag har så himla mycket behov av ensamhet längre. Jag saknar mina systrar, och våra katter. De bor ju iofs bara någon halvtimme bort så jag kan ju lätt hälsa på. Jag får det bästa av två världar helt enkelt.




Lillasyster bär på vår feta katt Pixi.



Lillasyster bär på mig.



Mellansyster har klyvt lite vin...



/jess

gå i barndom

Att läsa sånt man skrivit på fyllan är som att läsa gamla dagböcker. Lite pinsamt, man ryser över hur förnumstig och dumt lillgammal man var. Antar att öl = instant barndom.

Ont i hvudet. Disk överallt. Tvättid. Korta meningar. Allt annat för jobbigt. Jazz i media playern. Jag vill gå på naturhistoriska muséet. Cosmonova. Se den där kalven med två huvuden och blåvalsskelett. Jag gillade verkligen naturhistoriska när jag var barn. Återkommet till det här med barndom hela tiden. Jag gillade dinosaurier som fan. Brukade hacka med stenar i marken i hopp om att gräva upp ett dinosaurieskelett. En gång lurade grannpojken, han som var min stora kärlek då, mig att han hade hackat fram en femtioöring ur asfalten på gården. Efter det blev jag helt manisk i mitt hackande, man kunde ju bli rik. Tyvärr funkar det ju inte så fast det tog ett tag innan jag insåg det. Då var jag 18. Var är Brill och Andy? Fortfarande ensam hemma. Ipren, var? Måste leta.

Är det någon som läser det här? Jag vet inte. Jag har inte lösenordet till vår statcounter. Andy sa det nån gång men har glömt det. Kan du inte skriva hej om du läser? Eller typ komma hit. Jag bjuder in alla, bara kom. Har så tråkigt är så bakis är så synd om mig.

/j

igår natt:

Hellolo darlings! Yes, ännu en fylleblgg in its making! det funkar väl "in its making" right?. Mina sambos är inte hemma jag är helt ensam in den här ekande lägenheten och den är aldrig så stor som när de är borta. ikväll hände lilla persien och sen hotel anglais med klasskamrater. Vi kom överens att det finns inget bättre sätt att bonda än över vinet. Vårt projekt ska vi basera på rödvinets kreativitet. Vi kommer tycka att det är asbra och om vi super ner läraren kommer hon också göra det. Imorgon har vi föreläsning kl 9. Jag kommer ej gå. Oh nononono. Jag tror att jag har druckit... EN MILJON ÖL. Mmhhmm ladylike kanske inte men vem är lady nowadays. Jag vill ha en macka. Mat. skulle döda för lite mat. Vi har inget bröd. Andrea hatar när jag säger "VEM HAR ÄTIT UPP BRÖDET NU IGEN?!. Men jag kan inte hjälpa det. Mina sambos lsukar bröd som om de vore kolhydratspundare. GI-dieten är deras antites.

Varflr går int etunnelbanan alltid? den borde. Taxi är dyrt. ändå tar jag alltid taxi som nu men det gör väl alla. palla nattbuss liksom. idag hade jag en tenta. analyser tema-rema och sånt. mmm bit i den, det är inte så lätt, im telling you. Därför förtjänade vi att bli gnufulla. det blev vi. Jag gillar verkligen en tjej i min klass. Hon sa "jag var inte så aggressivt social förut". Näe, sa jag, inte jag heller.

meeeh ensam här, tråkigt. det hörs liksom ljud överallt som om det spökade. klart det inte gör men ändå... kanske. men vet ju inte, egentligen. jaja sova nu. trist. själv. usch.

/j

Traumatisk tandborstning.

- BRILLAN!!! DU MÅSTE KOLLA I MIN MUN!
- Vaddådå?
- BENET VÄXER UT GENOM HUVUDET!!!!
- Ja men det där är ju en tand.
- VADDÅ EN TAND??!
- En visdomstand. Alla får det. Eller nästan alla.
- MEN TÄNK OM DEN TRÄNGER BORT ALLA ANDRA TÄNDER?
- Oroa dig inte. Det är normalt. Vissa får två. Vissa får fyra. Och så vidare.

En stunds tystnad.

/a

Hej Idiot.

Okej T. Nu ska vi prata allvar och du ska lyssna den här gången inte gå härifrån eller kasta dig ner i litteratur eller vin för att slippa. Nästa gång det blir så här, nästa gång det känns så här ska du tänka på några saker innan du börjar skaka och längta efter golvet och fosterställningar och annat pubertalt som du borde ha gjort dig av med i sjuan. Du lovade ju dig själv att du aldrig skulle göra saker som du mådde dåligt av någonsin igen och du hade bra argument. Det finns så många människor som gör saker som de inte tycker om utan bara för att de borde eller för att deras pappa har sagt åt dem att det är den enda vägen om man vill slippa att bo i en soptunna och äta gamla hamburgare som folk har slängt resten av livet. Det lovade du ju. Men, säger du. Jag gillar ju det här. Jag gillar faktiskt det här. Det råkar kanske bara vara så att du aldrig blir nöjd, eller att du letar alldeles för hårt efter vad du vill göra att du glömmer bort vad du letade efter och vad dut änkte när du började. Hej hamserhjul och cirkulärt beteende. Hej svacka. Vad letar du nu? För du blir ju aldrig någonsin nöjd. Och visst, jag fattar att det kanske är lite jobbigt just nu. För att du tänker och känner saker och då blir det ju svårt dagar som idag när allt du vill är att bara sticka någonstans långt bort. Du tänker på Paris och trevliga kjolar, du tänker på sol och vita stränder och gemytlighet och hur du kan sitta där i en solstol som du har gjort alldeles själv. Och du tror att du kan vara nöjd då utan analys. För vad hjälper semantik mot problematik? Vad hjälper Descartes dig, han dog ju för länge sen. Du kan allt sitta där på tunnelbanan och tänka att du aldrig kommer att hinna men att om du hann skulle du må bra. Jag tror dig inte och jag är trött på dina bortförklaringar om dynamik, estetisk. Det är inte bara press som får ditt blod att pumpa vidare, det är inte bara stress som får dig att röra dig. Jag är så jävla less på att se dig leta.

/a

avhandling om själens passioner

Jag sover i Brills rum back on the floor. Jag har fäktat vilt omkring mig hela natten. När väckarklockan ringde trodde jag att det rörde sig om någon slags militärattack? Hur som helst. Idag ska jag klippa mig. Det kan ta tre timmar. Jag är förtjust. Idag ska jag dessutom träffa min liebling Djoko som numera bor i Stockholm? Jag räknar dagarna tills han blir rockstjärna. Då ska jag vara deras manager som fixar brudar och bärs och sånt. Och vattenflaskor. Typ. Jag är kär i René Descartes. Allt han säger är som någon slags romantisk tragisk sällsam kaka som jag vill äta. Förutom en grej, det gillar jag inte. Han säger att "djur är själlösa automater". Det tror inte jag på. Jag tror på miljöpåverkan. Och att han inte hängde med djur så mycket när han var liten. Han var en djupt troende katolik och levde i ständigt tvivel över huvuvida Gud existerade eller inte. Eftersom jag inte ens är kristen har jag nog ingen möjlighet att ens försöka sätta mig in i hur fruktansvärt det måste vara. Att lägga sitt liv i Guds och sedan tvivla. VIlken ångest. Och hur han började som en blind i mörkret och försöka skala av sig alla falska föreställningar om världen, starta från början för att ta reda på de sanna axiomen som eventuellt kunde finnas. Vad kan vi veta? Och den "bedrägliga guden" som kanske lurar oss. Vad är skillnaden på drömmar och vaket tillstånd? Är vi djur som blir lurade att vi är förnuftiga men är som sjunkna i dvala? Och sedan bjöd Drottning Kristina från Sverige Descartes att komma och bo på slottet. Han tackade ja, gillade hennes skarpa intelligens. Den bitchen tvingade upp honom fem varje morgon för att han skulle undervisa henne. Starx därefter fick han lunginflammation och dog. Vilken brud.

/a

eller?

Jag vaknar på J:s säng, förstår ingenting. Dj i telefon.
- Jag har letat efter ett bord hela dagen.
- Varför det?
- Jag har inga möbler!
- Varför det?
- Jag har ju flyttat till Stockholm.

Jag fattar ingenting. Försöker resa mig. Går ut i köket. Folk överallt. Four tet. Jag klarar inte av någonting idag. Jag var på universitetet och folk stirrade på mig som om jag har ormar som växte ut ur hjärnan. Fick panik på tunnelbanan. Konstig morgon. Konstig dag. Konstig allt. Men jag köpte ett SL-kort i allafall och ska inte planka mer på hela året. Sen lånade jag ut massor av pengar. Igår ville två tjejer döda mig på ett tåg. Jag ignorerade dem. Jag pratade om katter med mamma i telefon. Idag tittade jag på en jobbig bebis som skrek. Pappan sjöng på finska för den. Jag var rädd för de där ganstertjejerna. Jag kan inte tänka. Jag kan inte äta. Jag borde läsa nikomachiska etiken. Vad är det för konstig grej som äter i huvudet? Var är Jessica? Och jag tänker så mycket på att jag kommer att snubbla och slå huvudet i stenar. Jag tänker på att halka på trampoliner och sånt också. Inatt drömde jag att en gick efter mig och viskade att jag var äcklig och dum, dum och äcklig i samma takt som han gick. Jag var inte rädd för honom men jag tyckte att det var jobbigt. Jag vill åka hem. Idag gillar jag inte Stockholm, mig själv och hela grejen med att ta hand om sig själv.

/a

baby baby baby

Igår fick jag besök av värsta tjejen.

Sen drack vi oss fulla. Och jag tänker inte plugga idag. Jag tänker bara lyssna på countryblues hela dagen. Minsann. Så kan det gå.

/a